Kenning
Från Rilpedia
Kenning är ett vanligt formgrepp i fornnordisk diktning och skaldekonst. Kenningen liknar det stående epitetet i den grekiska diktningen, och är en, oftast förskönande, omskrivning för något. Genom att använda kenningar kunde skalderna variera språket och anpassa texten till versmåttet. Den mest kända formen av kenning är omskrivningar i genitiv, såsom de som exemplifieras nedan. Kenningar kan dock också bygga på metonymi och synekdoke. Det stora antalet kenningar kan medföra svårigheter för den som ska översätta, eftersom det ofta finns flera möjliga tolkningar av samma kenning.
Så kan till exempel:
- Oden istället skrivas som Allfader eller Valfader, ungefär "stridens herre"
- vargen ges namnet Gunns häst, det vill säga valkyrian Gunns häst
- havet kallas valens väg
- skepp benämnas segelhäst
- blod benämnas svärdets å eller korpens vin
- korp benämnas likgök
- skatt benämnas fafnersbädd (då drakar såsom Fafner ju ofta ligger på skatter)
Det är även möjligt att kombinera flera kenningar: Frejas ögonbryns regn betyder Freja gråt vilket betyder guld. Kenningen bör inte förväxlas med heiti, som är en poetisk synonym.