Kantarell

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Kantarell
Pfifferling.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Svampar
Fungi
Division: Basidiomycota
Klass: Homobasidiomycetes
Ordning: Cantharellales
Familj: Cantharellaceae
Släkte: Cantharellus
Art: Kantarell
C. cibarius
Vetenskapligt namn
§Cantharellus cibarius

Den mykologiska karaktären hos Kantarell :

Ridges icon.png
hymenium:
vecklad

Infundibuliform cap icon.svg
hatt:
trattlik

No gills icon.png
skivtyp:
inga

Choice toxicity icon.png
ätlighet:
delikat

Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
gult

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Kantarell (Cantharellus cibarius) är en ätlig svamp som växer i löv- och barrskog. Med sitt karakteristiska utseende och tydliga smak är det en svamp som är näst intill omöjlig att blanda ihop med någon giftig art, vilket har gjort den till en av de absolut populäraste matsvamparna för amatörplockare. Säsongen är vanligen juli-oktober. Kantarellen är en utsökt matsvamp som går att både konservera och frysa in. Torkning skall dock undvikas då kantareller blir sega och beska av det. Arten är allmän upp till mellersta Sverige[källa behövs], men förekomsten norr därom är blandad. Arten finns dock även i fjällen i fjällbjörksregionen.

Kantarellen ingår i basidsvampsordningen Cantharellales tillsammans med bl.a. trattkantarellen (Craterellus tubaeformis) och den bleka taggsvampen (Hydnum repandum). Denna ordning består av ca. 300 arter och är förvånansvärt morfologiskt och ekologiskt mångfacetterad; såväl mykorrhizabildare (t.ex. släktena Cantharellus, Craterellus, taggsvampssläktet Hydnum och fingersvampssläktet Clavulina) som vednedbrytare (släktena Sistotrema s.l. och Botryobasidium) och till och med fåtalet lavar (släktet Multiclavula) ingår i den. Ordningen anses som tidig inom de fruktkroppsbildande basidsvamparna; detta återspeglas exempelvis av att "skivorna" på undersidan av kantarellernas fruktkroppar inte tros vara evolutionsmässigt likställda (homologa) med skivorna hos övriga skivbärande hattsvampar. "Skivorna" hos kantareller kallas ofta för "lameller" eller "åsar" för att markera deras separata ursprung.

Den vanliga kantarellen har, liksom övriga medlemmar i släktet, en kompakt och icke ihålig fot. Detta kan jämföras med "trattkantarellen" Craterellus tubaeformis, som, liksom övriga medlemmar i släktet Craterellus, har ihålig sådan. De två släktena är mycket nära besläktade.

Kantarellerna får sin gula färg av karotenoid-pigment.

Arten bildar ektomykorrhiza, främst med barrträd och bok.

Referenser

  • J. Webster, R.W.S. Weber 2007. Introduction to Fungi ISBN 978-0-521-01483-0
  • D.S. Hibbett, M. Binder et al. 2007. A higher-level classification of the fungi. Mycological Research (in press).
  • J.-M. Moncalvo, R. H. Nilsson et al. 2006. The cantharelloid clade - dealing with incobgruent gene trees and phylogenetic reconstruction methods. Mycologia 98 (in press).
  • E.M. Pine, D.S. Hibbett et al. 1999. Phylogenetic relationships of cantharelloid and clavarioid Homobasidiomycetes based on mitochondrial and nuclear rDNA sequences. Mycologia 91(6): 944-963.

Externa länkar

Personliga verktyg