Kanadensiskt lodjur
Från Rilpedia
| ?Kanadensiskt lodjur Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Kattdjur Felidae |
| Underfamilj: | Felinae |
| Släkte: | Lodjur Lynx |
| Art: | Kanadensiskt lodjur L. canadensis |
|
|
|
| §Lynx canadensis Auktor: Kerr, 1792 |
|
 Utbredningsområde
|
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Kanadensiskt lodjur (Lynx canadensis), art i lodjurssläktet med utbredning i Kanada och längs USAs nordliga kontinentala gräns. Arten är nära släkt med både Nordamerikas andra lodjursart, rödlo, och det europeiska lodjuret.
Innehåll |
Kännetecken
Arten når en kroppslängd mellan 75 och 105 centimeter samt en vikt mellan 8 och 13, 5 kilogram. Mankhöjden ligger vid ungefär 60 centimeter. Allmänt är det kanadensiska lodjuret mindre än det europeiska och även svansen är kortare. Hos de jämförelsevis långa extremiteterna är de bakre lite längre än de främre. Under tassen har djuret särskild tjocka sulor av hår. Den täta och långa pälsen har en gråaktig färg och ibland finns fläckar med mörka kanter. Vid öronens spets finns svarta tofsar.
Utbredning
Arten förekommer i Kanada, södra Alaska, norra Oregon, norra Idaho och i Klippiga bergen (Wyoming, norra Colorado).
Levnadssätt
Kanadensiskt lodjur lever vanligen ensam och jagar på natten. De hittar bytet med hjälp av sin goda synförmåga och sin bra utvecklade luktsinne. Djuret är inte särskild snabbt men är uthärdig. Ibland följer det bytet över flera kilometer. Dessutom kan djuret bra simma och klättra.
Underarten Newfoundlandlodjuret, L. c. subsolanus, är något större än fastlandsdjuret och kan emellanåt slå ren. Annars utgörs födan av smådjur, gnagare, hardjur, fiskar, fåglar och mindre hjortdjur. Ibland dödar de även grävlingar och rävar. I nödsituationer äter de även as.
Det förekommer även att arten dödar boskapsdjur och därför jagas katten av människan.
Fortplantning
Parningstiden börjar tidigt i mars och pågår fram till början eller mitten av april. Efter dräktigheten som ungefär varar i 63 dagar föder honan två till fyra ungar. I sällsynta fall föds upp till 6 ungdjur. Ungdjuren är blinda men redan täckt av hår. De öppnar ögonen efter cirka 10 dagar för första gången och efter två månader utför de sina första utflykterna utanför bon. Vanligen jagar de en längre tid tillsammans med modern.
Underarter
Vanligen skils mellan tre underarter men en tydligare undersökning av deras genetiska egenskaper och släktskap pågår:
- L. canadensis canadensis
- L. canadensis mollipilosus
- L. canadensis subsolanus
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 26 december 2008.
