Forsa socken
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om Forsa i Hudiksvalls kommun. För Forsa i Nordanstigs kommun, se Forsa, Nordanstigs kommun. För Forsa i Borlänge kommun, se Forsa, Borlänge kommun.
| Forsa socken | |
|---|---|
| Sockenfakta | |
| Läge | |
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Hudiksvalls kommun |
| Härad/tingslag | Bergsjö och Forsa tingslag |
| Stift | Uppsala stift |
| Församling | Forsa-Högs församling |
| Yta km2 SCB 1927 | 260 kvkm |
| Folkmängd SCB 1991 | 4279 |
| Kyrkor | Forsa kyrka |
| Sevärdheter | <> |
| Platser | Näsviken, Sörforsa, m.fl (se nedan) |
| Grannsocknar | Hög, Norrbo, Delsbo, Njutånger, Idenor, Hälsingtuna |
Forsa socken (äldre stavning Forssa socken), socken i Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län, norra Hälsingland. Området ingår sedan 2006 i Forsa-Högs församling.
Innehåll |
Allmänt
Forsa sockenområde har stora dalgångsbygder runt sjösystemet i Delångersåns vattensystem. Bygderna är omgivna av kuperade skogsmarker.
Historik
Enligt Nationalencyklopedin har man inom Forsa socken anträffat cirka 525 fornlämningar, vilka bevarats. Det rör sig bland annat om några få rösen, vilka möjligen är från bronsåldern. Området domineras annars av gravhögar från järnåldern, vilka till drygt hälften ligger inom 25 mindre gravfält.
Inom socknen finns vidare drygt 30 s.k. husgrundsterrasser. Dessa är från äldre järnåldern och ligger bland annat i anslutning till gravarna vid exempelvis Trogsta. Ytterligare hundratalet gravar är kände från äldre tid, men har numera borttagits. Forsa socken är en av Norrlands rikaste järnåldersbygder.
År 1927 hade Forsa socken 4706 invånare på en yta av 260,43 kvkm. Samma år hade socknen 3258 hektar åker och 18195 hektar skogs- och hagmark. Socknen ingick historiskt i Bergsjö och Forsa tingslag.
År 1991 hade dåvarande Forsa församling 4249 invånare, vilket innebär att antalet invånare i stort sett hållit sig konstant sedan 1927.
Enligt ett bevarat testamente från 1320 omtalas Forsa som en by. Det är därför troligt att denna by senare givit namn åt hela den framväxande socknen. Det finns dock motstridiga uppgifter angående tidpunkten för socknens tillkomst. När ärkebiskop Olof Björnsson (Olof den vise) visiterade "Forsium"" 1318, räknades däremot Forsa in bland övriga hälsingesocknar.
Historiskt delas Hälsingland in i tre folkland: Alir med centralorten Norrala, Sunded med centralorten Hög samt Norrstigen med centralorten Jättendal.
Redan under 1100-talet torde Forsa ha tagit över rollen som centralort i Sunded i stället för Hög. Detta kan eventuellt ha berott på att landhöjningen torrlagt områden i Högs närhet och vidare bidragit till att de stora allfarvägarna kom att ligga närmare Forsa. Se även Forsa kyrka.
Den järnring med inristade runor som kallas Forsaringen torde ha överflyttats från Hög till Forsa någon gång under 1100-talet. Ringens inskription visar på likhet med norska bestämmelser från samma period men saknar motsvarighet i de svenska landskapslagarna. Ringen tillkom ca 1000 e.kr., eventuellt något tidigare, och är den äldsta bevarade rättsuppteckningen i Norden. Även de i inskriptionerna omnämnda byarna Tåsta och Hjortsta talar för att ringen flyttats från Hög till Forsa då båda dessa låg i Högs socken.
Forsa var från början ett utpräglat bondesamhälle. I och med industrialismens intåg och järnvägens tillkomst, förändrades samhället märkbart. Forsa ångsåg började att byggas 1857 och fick stor betydelse för traktens utveckling. Under slutet av 1800-talet blev Forsså bruk i närheten av järnvägsstationen Näsviken en betydande arbetsgivare för befolkningen. Produktionen bestod i förädling av trämassa till papp. Vid Lundströmmen grundas Helsinglands Linspinneri Aktiebolag, vilket ledde till ytterligare arbetstillfällen. Spinneriet bytte 1907 namn till Holma Helsinglands Linspinneri & Väfveri AB på grund av en sammanslagning med väveriet Holma i Västergötland. Forsså bruk lades ned 1983 men på området finns fortfarande företagande, dock av annat slag, till exempel ett väveri. I Lund bedrivs fortfarande industriell verksamhet kopplat till lin om än i liten skala.
I dagens Forsa finns två tätorter: Näsviken och Sörforsa. Man kan ståta med två 1-9-skolor och två Folketshus- och PRO-föreningar. I Sörforsa finns en del kulturhistoriskt intressanta byggnader ritade av arkitekten Cyrillus Johansson. Socknens forngård ligger i Fränö, medan bygdegården ligger i Klångsta. I Nansta finns en golfbana.
Den forne storskidåkaren Thomas Magnusson är bosatt i Långby. Spelmannen Olle Andersson kommer från Söräng.
Byar i Forsa
|
Fäbodvallar
- Alsjövallen
- Blacksåsvallen
- Klångstavallen
- Käxbovallen
- Rolfstavallen
- Snättvallen
- Vallavallen
- Trogstavallen
Sevärdheter i Forsa
- Borgarberget
- Forsa forngård
- Blacksåsberget och fäbodvall
- Forsa kyrka
- Ystegårn i Hillsta
Kända personer från Forsa
|
|
Ortnamnet
År 1312 skrevs Forsum, vilket består av en plural av ordet fors, som åsftar en fors i Rolfstaån.
Källor
- Nationalencyklopedin
- Nordisk familjebok, upplaga 3, band 7, 1927
Se även
- Forsamål
- Forsaringen
- Forsa folkdanslag
- Forsa folkhögskola
- Forsa forngård
- Forsa IF
- Forsa ångsåg
- Näsvikens IK
- Storbergsmasten
