Rogsta församling

	Rogsta församling
Län	Gävleborgs län
Kommun	Hudiksvalls kommun
Stift	Uppsala stift
Kontrakt	Hälsinglands norra kontrakt
Folkmängd	1453
Församlingskod	218404
Pastoratskod	011511
	Källa: SCB. Folkmängd för år 2006.

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Rogsta församling är en församling i Uppsala stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ingår i Hälsingtuna-Rogsta pastorat. Från och med 1 januari 2010 kommer församlingen att uppgå i Hälsingtuna-Rogsta församling ^[1].

Allmänt

Rogsta församling ligger i Hudiksvalls kommun i Gävleborgs län. Den utbreder sig längs Hälsingekusten nordost samt öster om Hudiksvall och omfattar bland annat halvön Hornslandet och innanför denna liggande småkuperat kustlandskap med vikar och fjärdar.

Församlingen har små dalbygder och strandbygder, vilka ligger innanför den långa och skogiga kusten, Församlingen har viss skärgård.

Längst i nordväst genomkorsas församlingen av europaväg 4 samt Ostkustbanan. I nordväst ligger även Rogsta kyrkby, Välsta, Via samt Steg. Alla dessa orter var före 1927 stationer längs Norra Hälsinglands Järnväg (NHJ).

I norr, längs kusten, ligger bland annat, Inre- och Yttre Bergön med Bergö kapell och Bergö fiskehamn. Längst i norr, på gränsen mot Harmångers socken (Nordanstigs kommun), ligger längs kusten Simpviken, som är församlingens nordligaste havsvik. Innanför kusten här ligger byar som Stamnäs, Bästdal och Brytte. Invid Bästdal ligger den 69 meter över havet höga Höghällan. Norstafjärden och Sunnåfjärden (båda 1,6 möh) är de strösta sjöarna här. De är gamla havsvikar, vilka numera har avskilts från havet genom landhöjningen.

Storsand, Lakbäck och Drässviken är några större byar, vilka ligger på kusten strax norr om Hornslandet, vilket i norr skiljes från fastlandet genom Arnöviken. Byn Arnöviken ligger där länsväg X 778 kommer in på Hornslandet. Denna väg leder sedan tvärs över halvön ner till Hölick längst i söder.

Utanför Hornslandet, inom församlingen, ligger även Kuggörarna och Bålsön. I fjärden sydväst om Hornslandet går församlingsgränsen mot Hälsingtuna församling på så sätt att halva Tunaholmen samt Gackerön ligger i Hälsingtuna medan de små Råtan och Granön ligger i Rogsta församling. Hagafjärden sticker in från havet och når nästan fram till länsväg X 778 innanför Hornslandet. Innanför denna vik ligger även Håckstaviken (5,7 möh), som numera (sedan cirka 500 år) är avskild från havet genom landhöjningen.

Socknen Rogsta

Inom den traditionella gamla socknens gränser, vilka är lika med den nuvarande församlingens, låg bland annat byarna Färdsjö, Garluö, Håcksta, Malsta, Nordenholm och Stamnäs. Idag samarbetar socknarna Rogsta-Hälsingtuna som Hälsingtuna-Rogsta pastorat, men till och med 31 december 2009 förblir Rogsta församling en självständig enhet.

Geografisk avgränsning etc

Rogsta församling avgränsas i norr av Harmånger socken (Nordanstigs kommun). Längst i nordväst, cirka 3 km nordväst om Steg, ligger ett "tresockenmöte" Rogsta-Harmånger-Ilsbo. Härifrån mot nordväst har församlingen en cirka 1 kilometer lång gräns mot Ilsbo församling. Gränsen löper nedanför Gammelbodberget. Strax sydväst om berget ligger "tresockenmötet" Rogsta-Ilsbo-Hälsingtuna. Härifrån gränsar församlingen fortsättningsvis i väster och sydväst, ut till Bottenhavet, till Hälsingtuna församling.

Historik

Rogsta sockens vapen

Inom Rogsta församling har man funnit omkring 290 fornlämningar. Av dessa består cirka 175 av gravar i s.k. kuströsemiljö. Dessa är från bronsåldern samt äldre järnåldern. Järnåldern märks i övrigt i bygden genom cirka 100 gravhögar från järnåldern. Det finns några s.k. husgrundsterrasser samt en runsten vid Malsta. Texten på runstenen talar om sju generationer.

Inom församlingen finns vidare en kastalruin samt en ödekyrkogård. Båda är från medeltiden.

I skärgården förekommer rester av kapell, fiskelägestomter, labyrinter samt en större mängd s.k. tomtningar, de senare ligger bland annat på Hornslandet.

År 1932 hade Rogsta socken 1971 invånare på en yta av 230 kvkm. Samma år hade socknen 1584 hektar åker och 15898 hektar skogsmark.

Församlingen tillhörde tidigare Bergsjö och Forsa tingslag, som i början av 1930-talet uppgick i Norra Hälsinglands tingslag.

Ortnamnet

År 1341 skrevs in Rochstadum. Detta uttryck är lånat från en by, som nu är försvunnen. Ordet har en plural form av fornsvenskans stadher = "ställe". Förledet är ett ord för rok = "höjd, kulle", som är släkt med gotländskans rauk. Det åsyftar den höjd där Rogsta kyrka ligger.

Noter

↑ Indelningsändringar 2010 - Uppsala stift

Källor

Nationalencyklopedin
Nordisk familjebok, upplaga 3, band 16, 1932
Terrängkartan 1:50000

Kyrkor

Se även

Rogsta

Litteratur

Ambrosiani, Björn (1928-); Arkeologisk undersökning 1966 - Hornslandsudde, Rogsta sn, Hälsingland, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1971, serie: Rapport Riksantikvarieämbetet - B - 1971:2, LIBRIS-id 1776467
Berglund, Tryggve (1855-1931); Nova Rogstada illustrata eller Anteckningar om Rogsta socken i norra Hälsingland, Hälsinglands museum, Hudiksvall, 1989, ISBN 91-85886-18-1, LIBRIS-id 7753088
Blomberg, Björn; Hornslandet - en historia om kustfolkets vardagsliv, Winbergs, Hudiksvall, 1988, LIBRIS-id 9011517
Liases, Katarina; Omläggning av Rogstavägen - arkeologisk utredning - Rogstavägen sträckan Mogarna-Malsta, Rogsta socken, Hälsingland, 1995, Länsmuseet Gävleborg, 1997, serie Internrapport 1995:34
Pettersson, Karin (1914-); Rogsta hembygdsförening 1956-1991 - i ord och bild, Rogsta hbf, Hudiksvall, 1991, LIBRIS-id 1461356
Ring, Anton (1885-1975); Barn- och ungdomsminnen - Rogsta, Hälsinglands museum, Hudiksvall, 1985, ISBN 91-85886-14-9, LIBRIS-id 7753086

Externa länkar

[0] Indelningsändringar 2010 - Uppsala stift

[1]