Kalle Blomkvist
Från Rilpedia
Kalle Blomkvist är en knappt tonårig fiktiv pojkdetektiv skapad av Astrid Lindgren.
Innehåll |
Innehåll
Kalle Blomkvist är Astrid Lindgrens motsvarighet till litteraturgestalter som Hercule Poirot, Sherlock Holmes eller Lord Peter Wimsey, Kalle skulle i alla fall inte ha något emot en sådan jämförelse. Tillsammans med sina vänner Eva-Lotta och Anders bildar han riddarna av Vita Rosen, vilka strider om Stormumriken (en sten) med fiendena i Röda Rosen (Sixten, Jonte och Benka). Dock leder detta ofta till att de finner mystiska händelser under ytan av den idylliska småstaden Lillköping där de växer upp.
1937 blev Astrid Lindgren anställd som stenograf åt Harry Söderman, då docent i kriminologi vid Stockholms högskola. Genom arbetet åt honom fick Lindgren lära sig grunderna i kriminologi. Det tydligaste avtrycket av detta är kanske i den andra boken där Kalle med hjälp av ett kemiskt experiment kan visa att en chokladkaka har förgiftats med arsenik.
Blomkvist-böckerna av Astrid Lindgren har liknande upplägg som Fem-böckerna av Enid Blyton. I båda fallen rör det sig om ett gäng ungdomar som löser kriminalgåtor. Blomkvist-böckerna kommer sällan med i samlingsutgåvor av Astrid Lindgrens verk vilket kan bero på att de vänder sig till en lite äldre åldersgrupp av barn än hennes övriga böcker.
Till skillnad från ovan nämnda deckarkolleger, och för den delen även Ture Sventon och Agaton Sax, följer Kalle Blomkvist-böckerna Astrid Lindgrens trilogiprincip; hon vägrade långserier och skrev av princip aldrig fler än tre böcker med samma huvudperson, för att kunna hålla kvalitetsnivån.
Personer och platser
Kalle Blomkvist
Kalle Blomkvist ser sig som kollega till deckarlitteraturens storheter: "Hercule Poirot, lord Peter Wimsey och undertecknad, ja, vi är fortfarande några stycken, som inte tänker tillåta, att kriminaliteten får ta överhand.". Kalle ligger gärna under päronträdet i trädgården och tänker sig att han har kriminologiska föreläsningar för en grupp fiktiva men beundrande åhörare. I första boken är han nästan mallig för att ha hjälpt till att få juveltjuvarna gripna men när gubben Gren mördas i den andra boken kommer eftertanken: världen därute med sina gangsters är alltför farlig för en 14-årig mästerdetektiv.
Kalle är hjälten i böckerna: det är han som tar farbror Einars fingeravtryck, som visar att Eva-Lottas choklad är förgiftad och det är han som likt en drakdödare förstör pontonflygplanet med en kniv.
Han bor på Storgatan 14 där hans pappa driver Viktor Blomkvists speceriaffär. I den första boken är han och hans vänner 13 år, i nästa 14 år och i den sista 15 år.
Eva-Lotta Lisander
Granne med Blomkvistarna bor familjen Lisander: Eva-Lotta, hennes mamma Mia och hennes pappa. Bredvid själva boningshuset ligger bageriet där hennes pappa bakar wienerbröd och bullar och bakom huset finns en stor trädgård där de tre kompisarna ofta håller till. På bageriets vind ligger högkvarteret för Vita rosen.
I den första boken får läsaren veta att Kalle och Anders är vilt förälskade i henne - detta omnämns dock inte i de båda senare böckerna. Lindgren låter henne medverka i äventyren med samma rätt som de andra - om inte bättre; till skillnad från Anders och Kalle behöver Eva-Lotta inte hjälpa till hemma, vilket ger henne gott om tid att ägna sig åt äventyr. Litteraturvetaren Vivi Edström liknar henne vid en kvinnlig riddare av samma slag som Jeanne d'Arc eller en amason - det är hon som kan avslöja mördaren i den andra boken och hon låter sig bli kidnappad men hon är samtidigt en prinsessa: hon måste räddas från ön där kidnapparna håller henne fången, hon älskar småbarn och kattungar, brister ut i gråt och delar moderligt ut både bullar och chokladkakor.[1]
Anders Bengtsson
Anders bor med sina föräldrar och småsyskon ovanför sin pappas skomakarverkstad. Han sysselsätter sig gärna med sitt modellbygge, som han dock sällan får ha i fred. Av sin pappa får han ofta stryk och håller sig därför gärna hemifrån. Han drömmer om att bli lokförare. Anders är Vita rosens ledare.
Kampen mellan Vita och Röda rosen
På sommarlovet ligger Kalle, Anders och Eva-Lotta, riddare i Vita rosen, i krig med Jonte, Benka och Sixten i Röda rosen. Kampen är riddarlek inspirerad av 1400-talets Rosornas krig. Det är framför allt en kamp om deras motsvarighet till sagans Graal, Stormumriken, en till synes helt vanlig sten, förvisso vagt formad som en gubbe. Den grupp som inte har denna sten måste på alla sätt söka att hitta och erövra denna. Den grupp som har stenen i sin ägo ska genom kartor och svårtydbara meddelanden göra det möjligt för motståndarna att erövra den. Att striden bland annat utspelas vid slottsruinen utanför Lillköping är kanske ingen tillfällighet, men även på den stora allmänningen Prärien utanför Lillköping där man kan leka cowboys och indianer, de tre musketörerna, skjuta lejon eller jaga gangsters.
Lindgren parafraserar inledningsscenen i Shakespeares pjäs Henrik V när hon låter Kalle förklara att "Nu är det strid mellan den Vita och den Röda rosen och tusen sinom tusen själar skola gå in i döden och in i dödens natt". Det arkaiska språket återkommer på flera ställen, bland annat när de två grupperna ska förolämpa varandra. Men för säkerhets skull försäkrar också Lindgren att alla sex egentligen är de allra bästa vänner.[2]
Den fiktiva riddarkampen kan också ses som en förövning till Lindgrens senare böcker Bröderna Lejonhjärta och Mio, min Mio, där de medeltida riddarsagorna kan blomma ut.
Lillköping
Historien utspelar sig i den lilla staden Lillköping. Lindgren har fått sin inspiration från 1930- eller 1940-talets Vimmerby som precis som Lillköping endast hade två ordentliga gator, Storgatan och Lillgatan samt Stora Torget. Så liten den är har den ändå ett fyllo, Fredrik med foten, samt en snäll poliskonstapel, konstapel Björk. I staden finns också en järnvägsstation, en kyrka, ett hotell, ett vattentorn, ett utsiktstorn i Stadsparken samt en liten å. Utanför staden ligger allmänningen Prärien samt en gammal slottsruin på en höjd.
Det till synes bilbefriade Lillköpings enda faromoment Fredrik med foten kan kontrasteras med den hotfulla omvärlden. Alla skurkar kommer utifrån och hotar lugnet och friden i den lilla staden. Laglydnaden är kompakt i Lillköping medan brottsligheten är nationell. Denna symboliseras i den första boken av den svarta Volvo som Kalle får se parkerad utanför stadshotellet. Bara det faktum är bilen har stockholmsskyltar är misstänkt. I den andra boken har mördaren en flyktbil och även i den tredje boken är ljudet av en bilmotor det första tecknet på att något lurt är i görningen. [3]
Böcker
Den första boken, Mästerdetektiven Blomkvist, var Lindgrens bidrag till Rabén & Sjögrens tävling 1946 om bästa barndeckare och hon fick ett delat förstapris. I boken får familjen Lisander besök av en avlägsen släkting, den mystiske farbror Einar. Kalle tycker genast att det är något mystiskt över denne: han springer ute på nätterna, han äger en dyrk och han gömmer något uppe i den gamla slottsruinen. Det blir ännu mer mystiskt när två underliga typer dyker upp i staden och frågar efter Einar.
I den andra boken från 1951, Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt, hittas gamla gubben Gren död. Han var ockrare och det verkar som om Eva-Lotta såg den person som mördade honom. Men mördaren går lös och vet att Eva-Lotta vet tillräckligt för att vara ett hot mot honom.
I den tredje och sista boken från 1953, Kalle Blomkvist och Rasmus, blir en ingenjör och dennes lille son kidnappad. Ingenjören har upptäckt en lättmetall som kan ha stor betydelse för vapenindustrin. Ute på en enslig ö kräver kidnapparna att få veta hemligheten. Även Eva-Lotta blir kidnappad och Anders och Kalle lyckas följa efter och ut på ön.
Filmer
- 1947 – Mästerdetektiven Blomkvist, regi: Rolf Husberg
- 1953 – Mästerdetektiven och Rasmus, regi: Rolf Husberg
- 1996 – Kalle Blomkvist - Mästerdetektiven lever farligt, regi: Göran Carmback
- 1997 - Kalle Blomkvist och Rasmus regi: Göran Carmback
Se även
Referenser
- ↑ Vivi Edström: Astrid Lindgren - Vildtoring och lägereld, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992, sid. 43-46. ISBN 91-29-59611-4.
- ↑ Vivi Edström: Astrid Lindgren - Vildtoring och lägereld, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992, sid. 36-39. ISBN 91-29-59611-4.
- ↑ Boel Westin: Susanna Hellsing: "Modern och hårdkokt" i boken "Allrakäraste Astrid - En vänbok till Astrid Lindgren, Rabén & Sjögren, Stockholm 2001, sid. 225-239. ISBN 91-29-65285-5.
