Amasoner

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln behandlar amasoner i den grekiska mytologin. För bilmodellen, se Volvo Amazon.
Herakles i strid med amasoner. Amfora från 500-talet f.Kr.

Amasoner (grekiska αμαζόνες) var i grekisk mytologi en stam av krigiska kvinnor. Enligt vissa versioner av myten om amasonerna var de döttrar till den olympiska guden Ares.[1] De strider som de grekiska heroerna utkämpar mot amasonerna kallas amazonomachi.


Innehåll

Amasoner i konsten

I antika motiv avbildades amasonerna ofta med persiska mössor, yxor och andra utländska attribut för att tydligt markera vad som är främmande och oacceptabelt med dem. Inte helt oväntat är många av avbildningarna på detta tema romantiskt vinklade och dramatiskt utsmyckade.[2] Ett vanligt förekommande motiv på svartfigurig och rödfigurig keramik är Akilles som blir förälskad i Penthesilea, amasonernas drottning, i samma stund som han dräper henne. Amazonomachi, gigantomachi och centauromachi uppfattas av vissa forskare som tydliga allegorier för riktiga händelser, så som exempelvis Atens segrar mot perserna under Persiska krigen. Alla tre motiv förekom på Fidias Athenastaty i Parthenontemplet i Aten. Motiven är även vanligt förekommande i Delphi.[3] Enligt Dowden[4] kan amazonerna i dessa fall symbolisera grekernas syn på perserna som ett tjänarfolk (passiva = kvinnliga).

Relief föreställande amazonomachi

Symbolik

Enligt vissa forskare är amasonerna och amazonomachi till för att visa hur saker och ting inte skall vara enligt det antika Greklands patriarkat . Männen skulle arbeta utomhus, resa och föra krig; vara aktiva. Kvinnorna, speciellt i enlighet med atenska ideal, skulle hålla sig inomhus och vara passiva. Eftersom amazonerna för sina egna krig, de gifter sig inte och lever i matriarkat så måste de bekämpas, annars hotas både fortplantningen och könsrollerna.[3] Många av antikens hjältar får en chans att besegra amasonerna exempelvis Herakles, Akilles och Theseus.

Referenser

  1. M. P. Nilsson, Olympen, Norstedts Akademiska förlag 2003
  2. S.Woodford, Images of Myths in Classical Antiquity, Cambridge University Press 2002
  3. 3,0 3,1 K. Dowden, The uses of Greek Mythology, Routledge, London 1992
  4. Dowden (1992), sid 161

Se även

Personliga verktyg