Från Rilpedia

colspan="2" style="background:# b0c4de; text-align: center;" | Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2)
Aktiv:	1902–2000
Land:	Sverige
Lojalitet:	Försvarsmakten
Försvarsgren:	Marinen
Typ:	Kustartilleri
Storlek:	Regemente
Del av:	Milo S (1942–2000)
Förläggningsort:	Karlskrona
Motto:	"Fortis robur et velox" (3 amf bat) "Initia tua noster successus" (1. KA-bat)
Färger:	Blått, gult och rött

Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2 var ett kustartilleriregemente inom svenska marinen som sattes upp 1 januari 1902 då kustartilleriet tillkom som självständigt vapenslag. Avvecklades 31 oktober 2000.

Innehåll 1 Utbildning 2 Organisation 2.1 KA 2 Organisation 1994, med 2 bataljoner. 2.2 KA 2 Organisation 1997. 2.3 Personal 3 Nedläggning 4 Viktiga datum 5 Förläggningplatser 6 Externa länkar

Utbildning

På KA 2 utbildades på senare år rörliga kustartilleriförband för att kunna bekämpa en landstigande fiende med hjälp av rörliga och fasta kustartilleripjäser. De rörliga pjäserna bestod av det så kallade 12/80-systemet. Detta var en artilleripjäs som sköt direktriktad och indirekt eld mot fientliga fartyg för att sänka eller försätta dem ur stridbart skick. Man använde en mätstation som skickade måldata till pjäsen som riktades in efter målets fart och kurs. Eldröret eleverades och riktades framför målet så att målet skulle segla in i granatens bana i luften. KA 2 utbildade även förband med tunga kustrobotar (RBS 15). Denna robot används idag även av svenska flygvapnet, där de avfyras från JAS 39 Gripen samt i flottan där de avfyras från olika fartygstyper, som kustkorvetter.

Före Kustartilleriet omvandlades till Amfibiekåren, fanns rörliga förband och fasta förband. Ryggraden var det fasta sjöfrontsartilleriet och detta skulle ersättas eller kompletteras med rörliga enheter. De rörliga förbanden skulle om möjligt utgöra en överraskning för en angripare.

KA 2 grundutbildade bemanningen till sina egna fasta förband och alla i Kustartilleriet rörliga förband förutom kustjägarkompanierna som utbildades på KA 1 i Vaxholm. Den så kallade Förbandsutbildningen, det vill säga den tillämpade utbildningen då man utbildades i den terräng där man skulle få sin inledande krigsuppgift.

De rörliga bestod av rörliga KA-bataljoner som bestod av KA-batterier med vardera fyra pjäser 15,2 cm m/37. I KA-bataljonerna fanns tidigare även rörligt 21 cm artilleri. Sista skottet med dessa 21 cm pjäser sköts f ö 1971. Batterierna med pjäser m/37 med 15,2 cm ersattes med ovanstående 12/80, pjäserna. Totalt ingick sju batterier med 15,2 cm pjäser m/37 i krigsorganisationen, varav KA 2 utbildade 6 och KA 3 det 7.e.

Vidare fanns det rörliga spärrbataljoner som bestod av ett rörligt KA-batterier med tre 7,5 cm pjäser m/65, ett robotbatteri med Robot 52 (trådstyrd) och en rörlig minspärrtropp. Rörliga spärrbataljoner var fordonsburna men kunde även tilldelas sjötransportmedel för gruppering i skärgårdsmiljö. Rörliga spärrbataljoner kunde bekämpa sjömål i en eller två farleder. & bataljoner ingick i krigsorganisationen, varav KA 2 utbildade det första avsett för Västervik/St Annas skärgård samt det sjätte avsett för Skånes östkust.

12/80 var den sista artilleritypen och KA 2 utbildade två bataljoner, 1. KA-bataljonen avsedd för Skåne och 3. KA-bataljonen som var avsedd för Blekinge. Som kuriosa kan nämnas att 1. KA-bataljonen hade sin andrahandsuppgift i norrland.

KA 2 utbildade en rad fasta artilleriförband, varav de modernaste utgjordes av 7,5 cm batteri m/57 (placerade i Malmö, Trelleborg, Ystad, Simrishamn, Karlshamn, Järnavik samt Aspö (Ellenabben)och 12 cm batteri m/70 (placerade i Trelleborg och Ystad).

Det fanns även rörliga spärrkompanier som bestod av robotbatteri med robot 52 och rörlig minspärrtropp. Rörliga spärrkompanier hade egna båttransportmedel. Spärrkompanier kunde bekämpa sjömål i ett inlopp. Oftast framför hamnar eller i trånga farleder. Rörliga spärrkompanier hade en kompetens och ledningsfunktion som gav utrymme för att kunna leda ytterligare förband, t ex markstridsplutoner, luftvärn, befintligt fast KA-artilleri, m fl.

Det fanns också fristående robotbatterier (robot 52). Dessa hade inga egna transportmedel, utan tilldelades transportmedel när de skulle omgrupperas. Fristående robotbatterier användes som förstärkning av försvaret i trånga farleder.

På KA 2 utbildades personal till Robot 08, det vill säga föregångaren till Robot 15. Detta var ett strategiskt vapensystem, som skulle sättas in mot lanstigningsstyrkor långt ute till havs. Räckvidden var mycket stor och tanken var att ett stort antal robotar skulle anfalla en landstigningsstyrka samtidigt, för att säkerställa att ett antal mål slogs ut trots motverkande luftvärnseld. Robotanfallen skulle samordnas med andra försök att försvaga landstigningsstyrkorna, t ex genom samordnade anfall med flottans ubåtar och flygvapnet. Robot 08 hade en egen målsökare som "tändes" en bit från landstigningsstyrkan och målsökaren kunde inte störas av fienden. Genom praktiska försök visade det sig att den var mycket svår att skjuta ned med dåtidens luftvärn (1960 - 80-talet). Roboten drevs av en jetmotor (så kallad rammotor).

KA 2 tjänstgjorde även som utbildningsplattform för tredje amfibiebataljonen. Kustjägare hade fram till 1998 endast utbildats på KA 1 (Amf 1), men 1998 ryckte de första kustjägaraspiranterna in på KA 2 för värnpliktstjänstgöring, och nu kunde man på KA 2 utbilda en komplett amfibiebataljon med undantag för attackdykare. Ytterligare en årskull med kustjägare utbildades på regementet innan nedläggningen. Amfibiesoldater och kustjägare utbildades på KA 2:s ytterförläggning på Kungsholmen i Karlskrona ytterskärgård.

Den 13 december 1999 avled en värnpliktig under ett vadningsmoment på Tjurkö under amfibiebataljonens utbildningskontroll (kallas idag övning Amfibie).

År 1986 beslutade regeringen att inkalla ett större antal värnpliktiga för att minska ungdomsarbetslösheten. Detta gjorde att 1500 värnpliktiga utbildades under året 1987/88 och tjänstgöringsdagarna blev circa 330 000, detta gjorde att KA 2 var ett av landets största regementen.

Organisation

KA 2 Organisation 1994, med 2 bataljoner.

Grundutbildningsbataljonen

• Stabsbatteri, sambands- och luftvärnstjänst
• Artilleribatteri, rörlig och fast artilleritjänst
• Amfibiekompaniet, robot-, markstrids- och granatkastartjänst
• Min- och båtkompaniet, min- och båttjänst, ubåtsskydd
• Skyddsavdelningen, central utbildning för skyddstekniker

Depåbataljonen

KA 2 Organisation 1997.

Amfibiebataljonen

• Kustjägarkompaniet, kustjägarutbildningen
• Amfibiekompaniet, minutläggningsdivision, ubåtsskyddskompani och båtskola
• Stabskompani, granatkastarkompani och brigadspaningskompani

KA-bataljonen

• KA-batteri, rörlig artilleritjänst
• Brigadstabsbatteri, med tung kustrobot
• Brigadluftvärnskompani
• Brigadunderhållskompani, med skyddstjänstavdelningen

Tekniska kompaniet
Depåkompaniet

Personal

Vid nedläggningen fanns det 256 militärer och 7 civilanställda vid KA 2.

Nedläggning

KA 2 förlorade spelet mot högsta militärledningen och beslutande politiker. Efter att beslutet var taget kom det fram att rapporten inte speglade sanningen och att den misskrediterade KA 2 för att KA 1 och KA 4 skulle kunna vara kvar. Vid nedläggningen var KA 2 det kustartilleriregmente som var det mest kompletta, det enda som inte utbildades var attackdykare. I och med att KA 2 lades ner försvann det rörliga artilleriet samt tung kustrobot. Stora summor pengar gick om intet. I Robotsystem 15 fanns nästan en miljard investerat som gick om intet. Som plåster på såren fick Karlskrona och Kungsholmen utbildningsansvaret för marinens Bassäkerhetspluton. Denna kommer från och med 2007 att flyttas till Göteborg som plåster för att Amf 4 lades ner.

Viktiga datum

• 1 jan 1902 - Kustartilleriet bildas som vapenslag.
• 8 maj 1963 - Första högvaktstjänstgöringen.
• 1994 - Namnbyte KA 2 till KAB 4/KA 2 (Fjärde kustartilleribrigaden med Karlskronas kustartilleriregemente).
• 1997 - Namnbyte KAB/KA 2 till Karlskrona kustartilleriregemente med Andra kustartilleribrigaden.
• 1998/99 - Första utbildingsåret med egna kustjägare.
• 15 mars 2000 - Sista högvaktstjänstgöringen.
• 30 mars 2000 - Riksdagen röstar bort KA 2 och KA 3.
• 26 sept 2000 - Sista skottet med 12/80.
• 31 okt 2000 - KA 2 läggs ned

Under perioden som regementet existerade fanns 22 regementschefer.

Förläggningplatser

• Vallgatan - 1 jan 1902 - 1943
• Oscarsvärn - 1 jan 1902 - 6 dec 1973
• Gräsvik - 1943 - 1981
• Rosenholm - 1973 - 31 okt 2000
• Kungsholmen - 1 jan 1902 - 31 okt 2000
• Västra Hästholmen - 1902 - 1964
• Aspö Mad - 1 jan 1902 - 1957
• Almö - 1902 - 1954
• Grebbegården - 1939 - ca 1970

Kungsholmen har varit militärt bemannad kontinuerligt sedan 1680. Efter KA 2:s nedläggning tog Marinbasen över Kungsholmen. Troligtvis är Kungsholmen den militära plats som varit kontinuerligt bemannad längst i världen.

Externa länkar

v • d • r Svenska kustartilleriregementen Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) · Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) · Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) · Härnösands kustartilleriregemente (KA 5)