Attackdykare
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Motivering: a-dyk finns i många länder Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Attackdykarna (A-dyk) är en befattning inom svenska marinen. Attackdykarna är ett utpräglat spaningsförband som huvudsakligen utför underrättelseinhämtning men är även kvalificerat att lösa offensiva uppgifter. Attackdykarna är en del av marinen och amfibiekåren. Utbildningen är fysiskt och mentalt mycket ansträngande vilket ställer stora krav på individen. Attackdykarna är värnpliktiga men frivilliga. Man utbildar ca 4-12 st attackdykare under en treårs period. Attackdykarna ingår i amfibiebataljonens stabskompanis attackdykartropp.
Innehåll |
Historik
Attackdykare utbildades första gången i Sverige år 1955 i flottan. Kustartelleriets attackdykare bildades 1956 (den första kullen tog examen 1957) i och med att Kustartilleriets kustjägarskola (KJS) startades, och ett behov av attackdykare som även kunde klara spaningsuppgifter på land uppstod. Attackdykarnas ursprungliga uppgift bestod främst av sabotage mot fartyg och fartygsbaser. Sedermera har tyngdpunkten i utbildningen övergått allt mer till spaning. Flottans attackdykare lades ner 1979. I slutet av 1980-talet förekom uppgifter om att Flottan skulle börja utbilda egna attackdykare igen.
Uppgifter
Attackdykarnas främsta uppgift är när- och fjärrspaning, men de utför ofta även stridsuppdrag, till exempel sabotage av på områden som hålls av fienden. Fjärrspaningen innebär att förbandet dolt måste ta sig in bakom fiendens linjer. Vilket är mycket komplicerat och krävande vilket kräver mycket duktiga och uthålliga soldater.
Utrustning
Förbandet har tillgång till en rad farkoster och hjälpmedel för att lyckas med sin uppgift. Det kan exempelvis använda kajak, stridsbåt, gruppbåt, helikopter, ytsimning eller dykning. Ofta krävs en kombination av dessa för att nästla sig in och hämta viktiga underrättelser.
Dykutrustning
Attackdykare använder i regel slutna andningssystem som inte släpper ut bubblor (en så kallad rebreather), koldioxiden som kommer med i utandningsluften renas i en kalkbehållare. Eftersom attackdykarna då andas rent syre är dykdjupet begränsat till max. 10 meter på grund av risken för syrgasförgiftning. Attackdykarna använder sig av torrdräkter, då kylan i Stockholms skärgård kan bli ganska stark.
Uttagning
I Sverige utbildas attackdykare av Amfibiekåren. Kraven är att man frivilligt söker till Kustjägarna och genomföra en extramönstring. Efter det följer sex veckor på Kj-komp, därefter får man söka till Attackdykarna och genomföra en uttagning. Efter den första delen så följer en grundläggande medicinsk undersökning. Går man igenom alla dessa testerna får man börja sin tjänstgöring hos attackdykarna. Efter den så kallade intensivdyksutbildning på 5-7 veckor(i-dyket) som avslutas med slutprov så böjer man in de yttre uddarna på utbildningstecknet treudden som ett tecken på en färdigutbildad attackdykare.
