Johan Lang
Från Rilpedia
Johan Robert Tobias Lang, född i Visby den 12 juli 1833, död i Lund den 20 februari 1902, var en svensk professor i medicin och fysiologi vid Lunds universitet.[1]
Johan Lang var son till fabriksidkaren Johan Daniel Lang och dennes hustru Anna Lovisa Ödin. Den yngre Johan kom efter gymnasiestudier i Visby till Uppsala där han inskrevs vid universitetet 1850 och blev såväl filosofie kandidat som disputerade för magistergraden 1857. 1860 blev han docent i kemi vid samma universitet, men överflyttade 1863 till en adjunktur i samma ämne vid Lunds universitet. Under de kommande åren upprätthöll han vid ett flertal tillfällen delar av de åligganden som tillhörde professuren i medicinsk kemi. Från 1869 började Lang ånyo bedriva studier, denna gång inom medicin, och blev 1873 medicine kandidat (under denna period var han även 1870-1871 ordförande för Lunds studentkår). Två år senare, 1875, blev han professor i medicinsk och fysiologisk kemi, och krönte 1877 sin nya bana med att promoveras till medicine hedersdoktor i samband med Uppsala universitets 400-årsjubileum. Han var Lunds universitets prorektor 1895-1897.
Lang erhöll ett flertal utmärkelser; han blev ledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1864 och av Kungliga Vetenskapsakademien 1867, blev riddare av Vasaorden 1873 och av Nordstjärneorden 1875. 1877-1889 var han inspektor för Blekingska nationen.
Langs vetenskapliga forskning behandlade bland annat olika syror, men han hade även utredningsuppdrag av mer politisk-ekonomisk natur, bland annat rörande beskattning av sockerbetsodling och ölframställning.
Lang ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.
Källor
- Carl af Petersens & Anders Malm: Lunds universitets matrikel 1899 (Lund 1898-99)
- ↑ Nättidningen Rötters webbplats (Läst 2009-04-22)