Jakob Vilhelm Sprengtporten
Från Rilpedia
Jakob Vilhelm Sprengtporten, friherre, en av rikets herrar, ämbetsman, militär, född 9 oktober 1794 på Sparreholms slott, död där 29 september 1875, son till Johan Vilhelm Sprengtporten.
Sprengtporten tog hovrättsexamen i Uppsala 1811 och utnämndes 1812 till kornett vid Livgardet till häst. Han deltog i Napoleonkrigen 1813 och avancerade senare till generallöjtnant i armén 1858 och tog avsked från krigstjänstgöringen 1863.
Sin mest betydelsefulla verksamhet hade Sprengtporten på det civila området. Han tjänstgjorde som attaché i Petersburg 1816-1817 och blev 1825 överstekammarjunkare. 1827 blev han överhovjägmästare som han tog avsked ifrån 1838 och 1828 blev han chef för Skogsinstitutet. Dessutom förordnades han den 7 oktober 1830 till överståthållare i Stockholm, men avgick 30 juni 1838 med på grund av oroligheterna i huvudstaden.
Den för sin älskvärda personlighet och sitt lugna allvar särdeles populäre mannen var 28 december 1844- 26 juni 1848 på nytt överståthållare. Han utförde ministeriella beskickningar 1848 till Köpenhamn och 1858 till Paris. Som ledamot av riddarskapet och adeln 1823-1865 och av Första kammaren 1866-1875 deltog han i riksdagsförhandlingarna.
Han ägnade han sig även åt skriftställan: Tankar i representationsfrågan (1839) och Vittra tidsfördrif (1855) och flera småskrifter. Sprengtporten var ledamot i Krigsvetenskapsakademien (1827), hedersledamot i Lantbruksakademien (1837) och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien (1848).
Med Jakob Vilhelm utgick ätten Sprengtporten på svärdssidan.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).