Jätteeland
Från Rilpedia
| ?Jätteeland Status i världen: Missgynnad[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning: | Idisslare Ruminantia |
| Familj: | Slidhornsdjur Bovidae |
| Underfamilj: | Oxdjur Bovinae |
| Släkte: | Taurotragus |
| Art: | Jätteeland T. derbianus |
|
|
|
| §Taurotragus derbianus Auktor: Gray, 1847 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Jätteeland (Taurotragus derbianus) är en art i familjen slidhornsdjur som lever i Afrika. Namnet syftar inte på kroppens storlek, då djuret är lika stor som släktingen elandantilopen, utan på hornens längd som är tydlig längre än hos elandantilop.
Innehåll |
Kännetecken
Jätteeland har en massiv kropp och jämförelsevis smala extremiteter. Vuxna exemplar når en kroppslängd mellan 2,2 och 2,9 meter och därtill kommer en cirka 0,9 meter lång svans. Mankhöjden ligger mellan 1,5 och 1,8 meter och vikten mellan 400 och 900 kg. Hannar är större än honor.
Pälsen är rödaktig till brun och har flera smala vita tvärstrimmor. Vid djurets nacke och rygg finns en kort man. Ansiktet kännetecknas av vita läppar och en svart fläck över nosen. Även över varje hov och på de främre extremiteterna finns svarta fläckar. Dröglappen är hos hannar större än hos honor och har delvis en svart färg. Svansens slut har svarta fransar.
Hornen som finns hos bägge kön är skruvade rund axeln och hos hannar V-formiga och upp till 1,2 meter långa.
Utbredning och habitat
Djurets ursprungliga levnadsområde sträckte sig över savannen från Senegal till södra Sudan och Uganda. Idag är denna region delad i två avsnitt. Den västra populationen finns idag bara i Senegal och troligtvis även i angränsande områden av Guinea och Mali. Den östra populationen lever i norra Kamerun, i Centralafrikanska republiken och i södra Sudan. Habitatet utgörs av savannen och öppna skogar.
Levnadssätt
Jätteeland lever i flockar av upp till 60 individer, vanlig är 15 till 20 exemplar. Hjorden delas inte under regntiden som hos flera andra antiloper men de utför större vandringar. Arten är främst aktiv på gryningen och natten, på dagen vilar den i trädens skugga. Jätteeland är växtätare och livnär sig av bland annat gräs, frukter och blad.
Dräktigheten varar i ungefär nio månader och sedan föder honan vanligtvis ett ungdjur. Efter cirka 6 månader sluter honan att ge di. Honor är efter två till tre år könsmogna, hannar först efter fyra till fem år.
Hot
Hotet består av jakten och förstörningen av djurets levnadsområde. Av den västra populationen finns idag uppskattningsvis bara 1000 individer kvar. De lever huvudsakligen i Niokolo-Koba nationalparken i sydöstra Senegal. Denna underart listas av IUCN som stark hotad medan hela arten är klassad som missgynnad (Near Threatened).[1]
Systematik
Tidigare räknades jätteeland som underart till elandantilopen men idag är den klassad som egen art. Tillsammans bildar dessa två arter släktet Taurotragus. Med artens epitet, derbianus, hedras den engelska politikern och naturforskaren Edward Smith-Stanley, 13th Earl of Derby.
Den västra underarten fick namnet Taurotragus derbianus derbianus och den östra T. D. gigas.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
- ↑ 1,0 1,1 Tragelaphus derbianus på IUCN:s rödlista, auktor: Antelope Specialist Group (1996), version 27 november 2007.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Jätteeland
- Ytterligare informationer på engelska
