Järnek

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Järnek
Ilex-aquifolium (Europaeische Stechpalme-2.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Aquifoliales
Familj: Järneksväxter
Aquifoliaceae
Släkte: Järnekssläktet
Ilex
Art: Järnek
I. aquifolium
Vetenskapligt namn
§Ilex aquifolium
Auktor: L.
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Järnek (Ilex aquifolium) är en art i järnekssläktet som ursprungligen kommer från västra och södra Europa, nordvästra Afrika och sydvästra Asien. Järneken är ett städsegrönt träd som blir mellan 15 och 23 meter högt och vars stam får en diameter mellan 40 och 80 centimeter. Barken är grå. Bladen är 5 till 8 centimeter långa och 2 till 4 centimeter breda. På unga träd och lågt sittande grenar har bladen mellan 3 och 5 vassa tornar på varje sida. På äldre träd och högre sittande grenar saknas oftast tornar.

Järnekens blommor är vita. Frukten är ett rött bär, 6–10 millimeter i diameter som innehåller fyra frön. Bären mognar under senhösten, men eftersom de är mycket bittra så äter inte fåglar dem förrän senare på vintern när frosten gjort dem mildare. För människor är bären giftiga.

Odling och användning

Järnek var en helig växt för druiderna. I de områden där trädet växer vilt är det även ett mycket populärt prydnadsträd. Det finns många framodlade varieteter, bland annat med brokiga, gula, tornfria eller mycket torniga blad. Skott med bär används i många länder som juldekoration.

Träet är tungt, hårt och vitt. Det är homogent och saknar synliga årsringar. Det har använts för tillverkning av schackpjäser. Järneksträ användes till de vita pjäserna och ebenholts till de svarta. För avancerat modellbygge, t ex extrema miniatyrfartyg, är det tillsammans med buxbom ett av de mest eftertraktade träslagen, på grund av att det möjliggör mycket små och fina detaljer[1].

Källor

  1. McNarry, Donald: Shipbuilding in Miniature, London 1982 (nytryck av bok från 1955), samt McCaffery, Lloyd, Ships in Miniature, London 1988

Externa länkar


Personliga verktyg