Hjalmar Olson

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Per Hjalmar Olson, född den 29 november 1884 i Gävle, död 1963, var en svensk matematiker, skolman och läroboksförfattare. Han var son till livförsäkringsagenten Anders Olson och dennes hustru Elin Helena Maria Öberg.

Efter mogenhetsexamen i Gävle 1904 studerade Olson först vid Uppsala universitet, där han blev fil kand 1907, och senare vid Stockholms högskola, där han blev fil lic 1921 och fil dr 1922. Hans doktorsavhandling belönandes av Vetenskapsakademien med det Fernerska priset.

Parallellt med studierna hade Olson redan 1906 börjat verka som lärare. Han blev adjunkt vid Nya Elementar 1912 samt, efter sin disputation, lektor vid Södra Latin 1923. 1929-1945 var han även lärare i matematik vid Sjökrigsskolan.

Olson hade även flera administrativa befattningar inom utbildningssektorn. 1921-1929 var han även direktör (sekreterare) för Stockholms stads undervisningsverk och 1929-1936 kamrer för detsamma. Parallellt var han 1924 sakkunnig hos Skolöverstyrelsen och 1934-1935 hos ecklesiastikdepartementet samt författade ett flertal läroböcker, främst för Norstedts förlag (se bibliografi nedan). Han var vidare sekreterare i Stockholms lärarsällskap 1915-1916 och i Läroverkslärarnas riksförbund 1922-1923. Åren 1925-1927 var han redaktör för Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi.

1945 sökte och erhöll Olson rektorstjänsten vid Södra Latin, vilken blivit ledig sedan Albert Björkeson utnämnts till chef för Försvarets forskningsanstalt. Under Olsons fem år på posten (fram till hans pensionering 1950) infördes elevsjälvstyre inom bland annat vissa ordningsfrågor samt anställdes skolans första kurator (1946) och inreddes nya lokaler för skolsköterskans arbete.

Hjalmar Olson var från 1915 gift med Maja Fahlén.

Bibliografi (urval)

  • Om i hela planet entydiga integraler till ett system av lineära differentialekvationer och om regulära integraler till ett dylikt system (avhandling) (Uppsala 1922)
  • Plan geometri för realskolor, mellanskolor, högre folkskolor och därmed jämförliga läroanstalter (Stockholm 1925; flera senare upplagor)
  • Funktionslära för latingymnasiet (Stockholm 1927)
  • Algebra och planimetri för gymnasiet (Stockholm 1927; en version "för latingymnasiet" utkom 1929. Båda utgivna i flera senare upplagor med mindre skillnader i titeln)
  • Funktionslära och analytisk geometri (med Bengt E. Nyström) (Stockholm 1928; flera senare upplagor)
  • Sannolikhetskalkylens första grunder (Stockholm 1929)
  • Likformighetslära för gymnasiet (med Bengt E. Nyström) (Stockholm 1933)
  • Kortfattad funktionslära och analytisk geometri för realgymnasiet (med Bengt E. Nyström) (Stockholm 1933; 2:a upplagan 1947, 3:e upplagan 1955)
  • Grunderna för finansiell redovisning (med Efraim Sköld) (Stockholm 1934)
  • Plan trigonometri för realgymnasiet (med Bengt E. Nyström) (Stockholm 1939; 2:a upplagan 1954)
  • "De senaste tjugo åren - Södra Latin 1929-1949" i Stockholm. Högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm (Stockholm 1950)
  • Plan trigonometri för allmänna linjen (med Bengt E. Nyström) (Stockholm 1954)
  • Stereometri för reallinjens matematiska gren (med Stig Hjalmars) (Stockholm 1955)
  • Kortfattad stereometri för gymnasiets biologiska och sociala grenar (med Stig Hjalmars) (Stockholm 1955)


Företrädare:
Albert Björkeson
Rektor för Södra Latins gymnasium
1945-1950
Efterträdare:
Erik Ekman


Källor

  • Stockholmsdjäknar och södra latinare (Stockholm 1955)
  • Carl Sundell: Om Södra Latin och södra latinare (1654-1987) (Uddevalla 1987)
  • Torsten Dahl (red): Svenska män och kvinnor, band 5 (Stockholm 1949)
  • LIBRIS bibliotekskatalog
Personliga verktyg