Hertig
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Motivering: Överför text om svenska förhållanden till Sveriges hertigdömen. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Hertig är en titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahus, oftast regerande över ett hertigdöme. Titeln storhertig är en titel som i rang avses stå mellan hertig och kung.
Under medeltiden översattes den nordiska titeln jarl till dux, vilket är latin för hertig. Efter den siste jarlen (Birger jarl) kom titeln hertig eller dux i Sverige att (med vissa undantag, t.ex. hertig Bengt Algotsson) bara användas för söner inom kungahuset. Gustav Vasa utnämnde i sitt testamente de tre yngre av sina söner – Johan, Magnus och Karl – till hertigar över var sitt område med stor självständighet, vilket fick Erik XIV att snabbt efter sitt trontillträde att sammankalla ett riksmöte i Arboga – för övrigt det första som kallades för riksdag – där han genomdrev en ökad kontroll från kronans sida över hertigdömenas administration och rättsskipning.[1] Landskapen i Sverige ansågs på den tiden i sig vara hertigdömen eller grevskap (beroende på sin storlek och betydelse) även om de ofta inte hade någon prins som hade dem som titulära hertigdömen eller grevskap.
I Sverige utnämner kungen sedan 1772 som hederstitel kungahusets prinsar till hertigar, för ett eller flera svenska landskap. Prins Carl Philip är hertig av Värmland. Sedan 1980 blir också till tronen arvsberättigade prinsessor på motsvarande sätt hertiginnor. Kronprinsessan Victoria är hertiginna av Västergötland och prinsessan Madeleine är hertiginna av Hälsingland och Gästrikland. Prins Bertil var hertig av Halland och efter hans död är prinsessan Lilian hertiginna av detta landskap. Detta innebär också att svenska landskapsvapen kan krönas med den hertigliga rangkrona som infördes av Gustav III, vilket kan göras även under perioder då de inte har någon hertig eller hertiginna.
Vapnen för de historiska finska landskapen kröns fortfarande med hertiglig eller grevlig krona enligt det system som utvecklades under Vasatiden, trots att Finland sedan 1919 är en republik. Dessa kronor har också övertagits av Finlands län och moderna landskap.
En franskt hertiglig släkt lever i Sverige idag, ätten (Fouché) d'Otrante, som stammar från Napoleons polisminister Joseph Fouché. Ätten är upptagen i Kalender över Ointroducerad Adels Förening.
Kända nu fortlevande hertigfamiljer: England; Norfolk (familjen Howard) upphöjd 1483, Marlborough (Spencer-Churchill) 1702; Frankrike; Uzès (Crussol) 1565; Spanien; Alba de Tormes (Fitz James Stuart y Silva) 1472, Escalona (Heredia y de Albornoz) 1472.
Se även
- Hertiginna
- Sveriges hertigdömen
- Lista över Sveriges hertigar
- Lista över grevar, hertigar och länsmän av Halland
- Danmarks hertigdömen
Källor
- ↑ Larsson, Lars-Olof: Arvet efter Gustav Vasa, Prisma, Stockholm 2005. ISBN 91-518-4773-6.
|
||||||||
