Från Rilpedia

Helmuth Johannes Ludwig von Moltke, Helmuth von Moltke d.y., född 23 maj 1848 i Gersdorf, död 18 juni 1916 i Berlin, tysk militär; officer 1870, överste 1895, generalmajor 1899, generallöjtnant 1902, generalstabschef 1906, generalöverste 1914. Brorson till Helmuth von Moltke (1800–1891).

Moltke var 1882-91 sin farbroders adjutant, blev 1891 kejsarens flygeladjutant, 1902 generaladjutant och chef för 1:a gardesdivisionen. 1906 blev han general i infanteriet och ersatte Alfred von Schlieffen som generalstabschef och ledde Oberste Heeresleitung när första världskriget bröt ut 1914.

I David Fromkins bok Europas sista sommar ges Moltke skulden som huvudansvarig för att första världskriget bröt ut. Moltke var orolig att framförallt Ryssland blev allt starkare och ju fortare det blev krig desto bättre för Tyskland. När Österrike-Ungern ville anfalla Serbien efter skotten i Sarajevo såg de tyska militära ledarna detta som ett perfekt läge att få ett storkrig där även dubbelmonarkin var indraget, vilket tyskarna ansåg nödvändigt.

Vid utbrottet av första världskriget följde han sin föregångares plan (Schlieffenplanen) med vissa ändringar. Det är fortfarande kontroversiellt huruvida ändringarna förstörde planen. När den misslyckats i och med den tyska förlusten i slaget vid Marne och dessutom Moltkes hälsa försämrats blev han avsatt 14 september 1914 av Wilhelm II och ersatt med Erich von Falkenhayn.