Hedvigs kyrka

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Hedvigs kyrka

Hedvigs kyrka, byggdes på den plats, där det kungliga slottet Norrköpingshus låg 1587-1604.

Hedvigs kyrka, också kallad Tyska kyrkan, församlingskyrka i Norrköpings Hedvigs församling i Norrköping, Östergötland och tillhör Linköpings stift.

Kyrkobyggnaden

Kyrkan, som fått sitt namn efter drottning Hedvig Eleonora, invigdes 1673 och var främst avsedd för stadens tysktalande befolkning. Den ligger vid Tyska torget i centrala Norrköping.

Historik

Carl Fredric Broocman berättar år 1760 om Sankt Hedwig eller Tyska kyrkan: "Om thenne Kyrko och thes Församling wet man, at år 1613 then 15 Nov. fingo the Tyske Inwånare i Norrköping Hertig JOHANS tillstånd, at hafwa sin egen Församling; och til Kyrkogrund föruntes them then plats, ther Hospitals Kapellet tilförene stådt, på Norra sidan om Strömmen. Men som Tyskarna thenna tiden woro här ganska få, och inga medel at tilgå, blef för then gången ingen Kyrkobyggnad utaf. Imedlertid höllo Tyskarna, som efterhand alt mera ökte sig och tiltogo, sin offenteliga Gudstjenst, dels uti St. Johannis Kyrko, til hwilken the therföre årligen betalte 40 Dal. K:mt; dels uti Stads-Kyrkan, eller St. Olof, och sedan uti Sal. Lovis De Geers hus, hwarest then Swenska Stads-Församlingen förut hållit Gudstjenst, medan theras egen Kyrka stod under byggnad och reparation.

Ändteligen kom thet så wida, at år 1670, then 27 April, lades grunden til thenna Tyska Kyrkon med bön och sång, uti Landshöfdingens Baron Anders Liljehöks öfwerwaro, hwilken tillika med Tyska Pastoren, Andreas Adam Hammerhelf, lade första stenen til grundwalen. [...] År 1673 kom ändteligen Kyrkan under tak och blef uppå Konung CARL then Elloftes befallning samma år then 1 Nov. inwigd af Doct. Johanne Tersero och nämnd efter Änke-Drottningen HEDVIG, som tillika med Konungen och några Riks-Råder war närwarande. År 1693 börjades Tornbyggnaden på thenna Kyrkan, som inom 2 år fullbordades. Til Tornets beklädning skänckte Öfwerheten 10 Skepp. Tak-koppar, och Joachim Hansson Sivers, som öfwer thenna byggnad hade inseende, gjorde til Kyrkan testamente af the 2200 Dal. k:mt, hwilka han til thetta arbete redan förskutit hade."

[När ryska trupper, under Stora nordiska kriget, 1719 brände ned Norrköping] "hwarigenom Kyrkan så godt som aldeles förstördes, gjordes både af Öfwerheten och flera, så wäl in-som utrikes, nya sammanskott och föräringar til thes uprättelse och förbättring; hwarwid man ej bör förtiga Saliga Pastorens Reinerus Reineri Broocmans oförtrutna flit och berömwärda sorgfällighet, at med önskad framgång ther til söka hjelp och undsättning: så at thenna Kyrka, til mångas förundran, är sedermera worden långt härligare upbyggd, än hon för berörde brand warit. [...]

Inom muren är Kyrkan 53 alnar lång och 30 och en fierde-dels aln bred; har 11 stora Fenster och panelat tak af trenne hwalfbogar, som så konstigt äro sammanfogade, at sidohwalfwen bära thet mellersta hwalfwet, utan några stödjepelare i Kyrkan. Altartaflan är helt liten, och föreställer i målning Nattwardens Instichtelse: men Prädikstolen är rätt wacker och prydelig af Bildthuggare-arbete, med hwit Oljefärg öfwerstruken och förgyldta listor. Thenne Prädikstol lät Handelsmannen Andreas Spalding, på egen bekostnad, i Tyskland förfärdiga och skänckte honom sedan hit til Kyrkan, som ses af följande ord, hwilka stå skrefne på Prädikstols dören: Zur Ehre Gottes ist diese Cantzell geschenckt von Andreas Spalding und Anna Bandtholt, Anno 1727. [...]

I Tornet är allenast en enda Klocka, som wäger wid paß 12 Skeppund, [...] Slagklockan hänger utanpå Tornet; och har man att tacka Stockholms Tyska församling, som hit förärat Urwerket, hwilket förr warit uti theras Kyrko-Torn."

Under riksdagen 1799-1800 som hölls i Norrköping, användes kyrkan som rikssal, vid sidan av att den var riddarhus. Åren 1860-1861 tillkom en sakristia, nya bänkar, en orgelläktare och en orgel. och under 1890-talet korfönster och takdekoration.

Vid en renovering 1959 återställdes fasaden till den ursprungliga 1600-talsfasaden.

För att underlätta nattvardsfirandet togs våren 1996 altarskranket bort, liksom podiet för altaret.

Inventarier

• Altartavla, "Den uppståndne Kristus möte med Tomas tvivlaren", målad av Pehr Hörberg 1791.
• Dopfunt från 1608, har tidigare stått i Stegeborgs slottskyrka, skänkt 1733 av landshövding Erik Gammal Ehrenkrona.
• Predikstol från 1720-talet, antagligen från Tyskland, skänkt 1726 av Andreas Spalding & Anna Bandholt.
• Glasmålningar av konstnären Jan Brazda i vapenhuset.
• Porträtt av prosten Reinerus Reineri Broocman, far till Carl Fredric Broocman.
• Antependier, 2 st.

Läktarorgeln, dominerar interiörbilden mot väster

Orglar

• 1680: Kyrkans tidigast kända orgeln inköps från Hamburg.
• 1719: Orgeln förstörs tillsammans med kyrkan i övrigt i stadsbranden.

Läktarorgel

• 1792: Orgelbyggare Pehr Schiörlin, Linköping, bygger en orgel enligt Abbé Georg Joseph Voglers simplifikationssystem, vilken troligtvis är den enda orgel där detta system genomförs konsekvent. Fasaden utgörs av en duk målad av Pehr Hörberg.
• 1861: Per Larsson Åkerman, Stockholm, bygger en ny orgel med 22 stämmor fördelade på 2 manualer och pedal. Pehr Hörbergs målning ersätts av en ny fasad.
• 1894: Firma Åkerman & Lund, Stockholm, bygger, bakom befintlig fasad, en ny 30-stämmig orgel med 3 manualer och pedal.
• 1952: Mårtenssons orgelfabrik, Lund, bygger till ett ryggpositiv, utan att öka antalet manualer, varefter orgeln kommer att innehålla 53 stämmor.
• 1987: Firma Kennet A James & son ltd, London, disponerar om orgeln, byter speltraktur och monterar in ett nytt spelbord. Ett extra spelbord med radialpedal och elektrisk överföring placeras i koret. Oförändrat antal stämmor.
• 2003: Johannes Künkel, Färjestaden, disponerar om orgeln och sätter in elektriska registermotorer. Oförändrat stämantal.

Nuvarande disposition:

Hedvigs prästgård

Prästgården

Hedvigs prästgård, kv Väktaren 1, byggnadsminnesförklarad den 28 juni 1985. Huset flyttades efter donation av Christian Eberstein till sin nuvarande adress på Fleminggatan 8 år 1782. Fram till 1808 var det en bostad åt både en svensk och tysk präst, senare och fram till 1940-talet för Hedvigs kyrkoherde. Senare har den använts till församlingshem. Torsten Fogelqvist växte upp i Hedvigs prästgård då fadern var kyrkoherde i församlingen.

Tyska skolan

Tyska skolan, Trädgårdsgatan 14. På 1730-talet byggdes huset där Tyska skolan var inrymd till 1799, dit även flickor hade tillträde. Skolan kom under senare delen av 1700-talet att bli en allmän handels– och köpmannaskola. Eleverna praktikiserade hos köpmännen i Norrköping. 1799-1866 bodde kantorn i Tyska församlingen här. 1878-1936 var huset tjänstebostad för Norrköpings brandchef. Den gamla skolbyggnaden är numera riven och ersatt 1992 med en nybyggnation bestående av bostadshus och parkeringshuset Lokatten.

Externa länkar och källor

• Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister
• Svenska kyrkan: Hedvigs kyrka

Litteratur och källor

• Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8. 
• Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6. 
• Ulf Tellin, Norrköping (2003)
• Tidskriften Orgelforum 2003, nr 4 sid. 146, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047

Koordinater: 58°35′34″N 16°11′16″O / 58.59278, 16.18778

• Wikimedia Commons har media som rör Hedvigs kyrka
  Bilder & media