Från Rilpedia

Hans Conon von der Gabelentz, född den 13 oktober 1807 i Altenburg, avliden den 3 september 1874 in Lemnitz, tysk språkforskare, orientalist och politiker. Far till Georg von der Gabelentz.

Gabelentz studerade i Leipzig och Göttingen juridik och orientaliska språk och blev 1831 kammar-och regeringsråd i Altenburg. 1848 var han ledamot av förparlamentet i Frankfurt och 1848-49 ministerpresident i Altenburg. 1850 var han medlem av Erfurtparlamentet och 1851-70 president i hertigdömet Sachsen-Altenburgs ständerförsamling.

Gabelentz var en av grundläggarna av Zeitschrift für die Kunde des Morgenlandes, där han offentliggjorde uppsatser över Mongoliet. Tillsammans med Julius Löbe utgav han (1843-46) en ny kritisk upplaga av Wulfilas gotiska bibelöversättning jämte grammatik, ordbok och latinsk översättning. Sedan vände han sig till språken av den finska stammen och var den förste i Tyskland, som bearbetade dessa efter rationella grundsatser. Därjämte utgav han flera arbeten över manchuiska språket. Förut obearbetade språk behandlade han i Beiträge zur Sprachenkunde (1852), som innehåller grammatikor över dajak-, dakota- och kiririspråken, samt i uppsatser i Zeitschrift der deutschen morgenländischen Gesellschaft över swahiliernas, samojedernas, hazarernas, aimakernas etc. språk.

Hans viktigaste filologiska arbete är Die melanesischen Sprachen (1860-73), i vilket han behandlar flera av de i Oceanien talade språken. Av allmänt grammatiskt innehåll är Über das passivum (1860).

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gabelentz, 1904–1926 ^(Not).