Hazarer
Från Rilpedia
- Denna artikel behandlar det nutida mongolfolket. För det historiska turkfolket, se khazarer.
Hazarer är ett folk i huvudsak bosatt i bergsområdet Hazarajat i centrala Afghanistan, där de uppgår till omkring 2,8 miljoner, tillika 9 procent av landets totala befolkning.[1] Det finns även betydande grupper i Pakistan och Iran.
Hazarerna talar hazaragi, en dialekt av persiskan, med många mongoliska och turkiska element. De är huvudsakligen shia-muslimer, därav en betydlig del ismailiter, men det finns också många sunni-muslimer i norra och nordvästra Afghanistan. Aimagh-hazarerna är exempelvis huvudsakligen sunniter.
Namnet stavas ibland khazar, men det torde vara orelaterat till de turkiska khazarerna, och i stället komma av ordet för 'tusen' i innebörden av en mongolisk militär enhet om tusen ryttare.
Hazarerna är av mongolisk härkomst, vilket manifesteras både genetiskt och kulturellt. Enligt en version antas att hazarerna är ättlingar till den mongoliska här som invaderade området på 1200-talet. De slog sig ned i området då väldet föll samman och konverterade senare till islam. En annan teori gör gällande att den mongoliska hären skulle ha stött på motstånd från ett lokalt folkslag vid Bamiyan, vilka själva skulle ha varit ett mongolfolk och alltså bebott regionen redan innan till följd av tidigare migrationer. Dessa ska i ett blodigt slag ha dödat Djingis khans sonson Motochin, varefter khanen beordrade staden Bamiyan nedbränd och gav den namnet Ma-Obaliq, "obeboeligt hem".
Politiskt har de flesta hazarerna tillhört Hizb-i-wahdat-partiet sedan början av 1990-talet. Den mest inflytelsesrika personen i partiet är Ustad Ali Mazari, som togs till fånga och dräptes av talibanerna. Hans martyrskap gjorde honom till folkgruppens symboliske ledare.
