Haga slottsruin
Från Rilpedia
Stora Haga slottsruin är resterna av Gustav III storslagna plan för Stora Haga slott i Hagaparken. Uppförandet hann inte mer än till grunden innan kungen mördades i mars 1792 och bygget avstannade.
Innehåll |
Planering och byggfas
Efter grundläggningsceremonin med musik och dikt av Carl Michael Bellman den 19 augusti 1786 påbörjades grunden och källaren till slottsbyggnaden efter ritningar av Olof Tempelman. Först sedan grundstenen till ett rundtempelliknande slott var lagd och bygget varit igång något år grep Gustav III, som var mycket intresserad i arkitektur, själv in i skissarbeten och drog ut byggnaden med flyglar åt sidorna med långa rader av korintiska kolonner. Nu skulle det bli ett konstmuseum där kungen ville visa sin samling av romerska statyer och sin rätt betydande tavelsamling.
År 1787 överlämnades det fortsatta arkitektuppdraget till Louis Jean Desprez. Slottet var tänkt som slutet på en rak visuell axel från Stockholms slott via Sveavägen, Bellevueparken och Brunnsviken till Hagaparken, en sträcka på knappt 5 km. Ända till 1942 fanns denna visuella axel i Stadsplanekontorets förslag till "Stadsplan för Nedre Norrmalm".
År 1790 var bygget i full gång, trots ett kostnadskrävande krig mot Ryssland som pågick samtidigt. Arbeten med det "Stora stallet" stoppas för att frigöra alla tillgängliga resurser till slottsbyggnaden. Terrängen är stark sluttande vilket resulterade i bastanta grundmurar, dessa är murade i gråsten.
Som mest arbetade närmare 800 personer i det stora slottsprojektet. En stor del av dessa var ryska krigsfångar som inkvarterades vid finnstugorna. Enligt samtida källor kom de att "utgöra en mera talrik än värdefull förstärkning".
Byggstopp
Arbetet på slottet avbröts vid kungens död i mars 1792 och Stora Haga slott blev aldrig färdigställt. Den ofärdiga slottsgrunden övertäcktes med träplank. De stora mängder tegel som redan hade levrerats till platsen, användes redan på hösten 1792 till uppförandet av krigsskolans flyglar på Karlbergs slott. Enligt Gustav III:s bouppteckning fanns även stora mängder av oanvänd finhuggen sten till byggnadens socklar och lister, som antagligen nyttjades till bygget av Drottningens paviljong (Haga slott) tio år efter kungens död.
Restaureringar
Källargrunden restaurerades genom större åtgärder år 1968 då bl. a. vegetation avlägsnades och murverket reparerades. Under perioden 1998-1999 genomfördes en omfattande restaurering genom slottsarkitekten Erik Langlet, varvid ihåligheter i murverket lagades och nedfallna stenblock återinmurades. År 2007 genomfördes en noggrann uppmätning genom Kungliga Konsthögskolans elever.
Ruinen idag och i framtiden
Det enda som färdigställdes av det planerade slottet efter Gustav III död var en mycket detaljerad trämodell. Det och några skisser och ritningar kan beses i Haga Parkmuseum som finns i det mellersta av koppartälten. Där har Kungliga Konsthögskolan f.n. (2007) en utställning om Stora Haga slottsruinens historia och framtid.
Idag är ruinen byggnadsminnesmärkt och kanske mest känd för att ha tjänat som scen för den berömda tvekampen mellan Mattis och Borka i filmen Ronja Rövardotter efter Astrid Lindgrens bok med samma titel.
Bildgalleri
Fotografier: Holger Ellgaard
|
|
|
|
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Haga slottsruin
- SFV Statens Fastighetsverk - Hagaparken
- Flygfoto över platsen
|
|||||
