Från Rilpedia

	HMS Dristigheten
Klass
Typ	Pansarskepp
Klass	Dristighetenklass
Historia
Byggnadsvarv	Lindholmens varv
Kölsträckt	1898
Sjösatt	28 april 1900
Tagen i bruk	5 september 1901
Öde	Tagen ur tjänst den 13 juni 1947
Tekniska data
Deplacement	3200 / 3600 ton (2270 ton 1927->)
Längd	86,87 m/ 89,0 m
Bredd	14,78 m
Djupgående	4,88 m
Fart	16,8 knop
Räckvidd	2900 nm/10 knop
Besättning	275 - 289
Bestyckning	[design] 2 x 210 mm/44cal. Bofors 21 cm M/98 6 x 152 mm/44cal. Bofors M/1898 10 x 57 mm/55cal. Ssk. M/89B 2 x 45,7 cm torpedtuber [1922] 2 x 210 mm/44cal. Bofors M/1898 6 x 152mm/44cal. Bofors M/1898 8 x 57 mm/55cal. Ssk. M/89B 1 x 57 mm/21,3cal. Bofors lvk M/16 1 x 57 mm/21,3cal. Bofors lvk M/19 [1927] 4 x 75mm/60cal. Bofors lvk M/26-28 2 x 40mm/56cal. Bofors lvk M/36 4 x 8 mm/75,8cal. lvksp M/36
Helikoptrar / flygplan	Plats för 2 st sjöflygplan (1927) (1 x T1 Heinkel HD 16 & 1 x J4 Heinkel HD 19)

HMS Dristigheten var det sjunde pansarskeppet i den svenska flottan och sjösattes 1900.

Innehåll 1 Historia 2 Långresor 2.1 1906-1907 2.2 1921 2.3 1922 3 Källa

Historia

Dristigheten sjösattes 28 april 1900 och var ensam i sitt slag och en övergång från Odenklassen till Äranklassen. Deplacementet var ungefär detsamma som för Oden, medan det tunga artilleriets kaliber hade minskats från 25 cm till 21 cm kaliber. Pjäserna var av en ny modell med högre eldhastighet. Med nya krutsorter var de effektivare än de äldre. Det medeltunga artilleriets betydelse som motmedel mot torpedbåtar hade ökat, och på Dristigheten bestod sekundärartilleriet av sex 15 cm kanoner, uppställda i kasematt. Med en maskinstyrka på 5 700 hk (4 200 kW) uppgick farten till nästen 17 knop, vilket var fullt jämförbart med farten på nybyggda utländska slagskepp. Dristigheten blev det sista fartyget med artilleri uppställt i kasematt.

Hon ombyggdes till flygdepåfartyg år 1927.

Långresor

1906-1907

Första långresan med icke seglande fartyg.

Färdväg

1. Sverige
2. Cherbourg, Frankrike
3. Vigo, Spanien
4. Tanger, Marocko
5. Alger, Algeriet
6. Malta, Italien
7. Smyrna, Turkiet
8. Saloniki, Grekland
9. Pireus, Grekland
10. Naxos, Grekland
11. Suda Bay, Kreta, Grekland
12. Bizerte, Tunisien
13. Neapel, Italien
14. Toulon, Frankrike
15. Gibraltar
16. Plymouth, England
17. Sverige

1921

1922

Källa

• Lindsjö, Ronny: Marinhistoria, Chefen för marinen, 1993. ISBN 91-970670-6-7. 
• http://www.flottansman.se/Alvsnabben/index.htm