Dolksvans
Från Rilpedia
| ?Dolksvans Status i världen: Missgynnad |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Arthropoda |
| Understam: | Palpkäkar Chelicerata |
| Klass: | Xiphosura |
| Ordning: | Xiphosurida |
| Familj: | Limulidae |
| Släkte: | Limulus |
| Art: | Dolksvans L. polyphemus |
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dolksvans (Limulus polyphemus) är ett havslevande djur som är vanligt i Mexikanska golfen och längs med USAs atlantkust, bland annat Maryland- och Delawarekusterna.
Innehåll |
Ursprung
Dolksvansen ingår i en egen klass (xiphosura) inom leddjuren. Den är avlägset släkt med spindlar, och på längre håll med kräftdjur. Deras närmaste släkting tros vara den nu utdöda sjöskorpionen. Dolksvansen utvecklades under paleozoikumeran för 542–251 miljoner år sedan tillsammans med andra primitiva leddjur som till exempel trilobiter. De anses vara en av de äldsta marina leddjuren och kallas också för ”levande fossil” eftersom de inte har utvecklats nämnvärt på de sista 350 till 400 miljoner åren.
Anatomi
Dolksvansen har ett yttre skal som är uppdelat i tre delar. Den första delen är det släta frontskalet som döljer djurets ögon, ben, mun, hjärna och hjärta. I mittendelen sitter dolksvansens gälar och könsorgan och den sista delen är svansen som kan avvändas som hävstång om den skulle råka hamna upp och ner. Dolksvansens fem gälar är så kallade bokgälar (engelska: bookgills). Gälarna består bland annat av 100-tals tunna membran som sitter som bladen i en bok. Dolksvansen kan både andas i vatten och i korta perioder på land, om deras gälar hålls fuktiga. De har fyra fasettögon som är oberoende av varandra. Forskare tror att dolksvansen kan se ultraviolett ljus.
Liv
Dolksvansen kan bli upp till 50 centimeter i diameter och den äter olika slags blötdjur och maskar. Munnen sitter mitt på undersidan och de har ett par små klor på varsin sida om munnen som de håller fast maten med.
Varje år på senvåren kommer de första dolksvansarna upp till vattenbrynet. De första som kommer är hannarna, efter de kommer honorna som gräver ett cirka 20 centimeter djupt hål i sanden på så grunt vatten de kan. I hålet lägger honan sedan mellan 15 000 och 64 000 ägg som hannen befruktar. I takt med att de unga dolksvansarna växer drar de sig till allt djupare vatten. En dolksvans blir könsmogen vid cirka 11 års ålder och de kan leva i upp till 25 år.
Medicinsk forskning
Dolksvansarna är värdefulla inom den medicinska forskningen. Deras immunsystem är enkelt men otroligt effektivt. När en främmande bakterie tar sig in i ett sår hos dolksvansen så kapslar immunförsvaret genast in den med ett geléliknade material som effektivt fångar bakterien. Gelén kallas för Limulus Amebocyte Lysate (LAL). Det pågår försök med dolksvansarnas blod för att hitta botemedel för sjukdomar som är resistenta mot penicillin och andra droger. Dolksvansarna fångas och ett blodprov tas men efter provtagningen släpps de fria igen. Det gör att forskningen med dem inte hotar artens fortlevnad. Dolksvansar har blått blod, då de har kopparbaserat hemocyanin istället för järnbaserat hemoglobin, som människor har.
Hot
Dolksvansarna är för tillfället inte en hotad djurart men de minskar sakta i antal. Det har gjort att ett flertal naturorganisationer har drivit kampanjer för att skydda de fyra arterna av dolksvans. Till exempel så hade Ecological Resource and Development Group en kampanj som uppmanade människor att “vända dem” (engelska: Just Flip 'Em). Cirka 10 procent av de vuxna djuren dör under en parningssäsong när de blir fångade av en våg och hamnar upp och ner.
Se även
Länkar
- ”Threats to Horseshoe Crabs (with emphasis on Massachusetts, United States)”. Delaware Center for Educational Technology. http://www.warner.redclay.k12.de.us/threat.html. Läst 2006-05-14.
- http://www.horseshoecrab.org/ Horseshoe Crabs.org
- http://www.saltwater-fish-tanks.com/fish/horseshoe-crab-conservation.php The Alarming Decrease in Population.
Källa
Fritt översatt från den engelska Wikipedian.
