Immunförsvar
Från Rilpedia
Immunförsvaret eller immunsystemet hos en multicellulär organism har till uppgift att skydda den från angrepp av patogener, som bakterier, virus, svampar, protister med flera. Immunförsvaret fungerar olika beroende på organism, och en art kan ha flera olika immunförsvar samtidigt.
Människans immunförsvar kan delas upp i ospecifikt och i specifikt (adaptivt) försvar.
Innehåll |
Nativa försvaret
Det nativa immunförsvaret kallas också medfött immunförsvar därför att människan föds med det och det inte har förmågan att anpassa sig till antigen så som det adaptiva immunförsvaret kan. Icke desto mindre är det medfödda immunsvaret kroppens första försvarslinje och bekämpar en infektion direkt då det inte behöver samma starttid som det adaptiva.
Människokroppens nativa immunsystem utgörs av makrofager, neutrofiler, granulocyter, endotelceller och en rad andra celltyper. Makrofager är den viktigaste celltypen och har förmåga att dels fagocytera det främmande smittoämnet, men även utsöndra cytokiner, vilket rekryterar ytterligare celler till det infekterade området.
Makrofagernas förmåga att direkt bekämpa infektioner beror på att de i sitt cellmembran har proteiner som känner igen vanliga strukturer. Den bäst beskrivna receptorfamiljen kallas "Toll-like receptors" (TLR) och hos människor och möss finns 10 kända receptorer som var och en känner igen strukturer som ofta återkommer på bakterier eller ämnen som inte hör hemma fritt i kroppen.
Ibland räknas även passiva försvarsmekanismer till det ospecifika immunförsvaret. Till sådana barriärer räknas huden, som är en mycket ogästvänlig miljö för främmande bakterier. Men även saltsyran i magsäcken samt slemhinnor och luftvägarnas cilier är ogästvänliga platser för mikroorganismer.
Specifikt (adaptivt) försvar
Detta försvar i människokroppen sköts av lymfocyterna. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som har specialfunktioner för att kunna bemöta angrepp av virus på ett effektivt sätt. Ett fullgjort svar från det specifika immunsystemet kan dock ta uppemot en hel vecka att byggas upp, för att sedan effektivt eliminera virusinfektionen.
Processen går till på det viset att lymfocyter i cirkulationssystemet och lymfknutor exponeras för främmande antigen via såkallade APC (Dendritiska celler, Makrofager eller B-celler). Den B-cell som exponeras för antigenet och har specificitet för det genomgår klonal expansion, det vill säga celldelning. Inom loppet av dygn finns en mängd lymfocyter som alla har förmåga att binda och producera antikroppar mot det främmande antigenet.
Antikroppar fyller flera funktioner; eftersom antikroppen binder till patogenets yta immobiliseras smittoämnet eftersom dess receptorer blockeras från att binda sina ligander. Dels har antikroppar mer än en bindningsyta, vilket förmår denna struktur att bilda komplex med flera antigen. Antikroppen kan även fungera som aktivator åt komplementsystemet samt andra lymfocyter och mördarceller, vilket i sin tur leder till ett ännu kraftigare immunsvar.
B-lymfocyter
B-lymfocyter eller B-celler var först upptäckta i fåglars inre organ, vars namn på latin är bursa fabricii, därav namnet. B-lymfocyter är de antikroppsproducerande cellerna. Dessa mognar i benmärgen. Olika typer av B-celler existerar, bland annat B-minnesceller vilka är involverade i immunitet. Varje B-cell producerar endast antikroppar av en enda typ och utseende, men eftersom miljontals B-lymfocyter existerar i cirkulationen finns en bred specificitet mot olika antigen.
T-lymfocyter
Dessa mognar bakom bröstbenet i brässen (thymus, därav namnet). Det finns tre sorter av T-lymfocyter:
- TH(Helper). Dessa lockar till sig ätarcellerna efter att ha identifierat antigenet.
- TK(Killer). (Kallas även cytotoxiska T-celler.) När de är aktiverade dödar dessa celler som är infekterade av virus eller intracellulära parasiter genom att aktivera apoptos i målcellen eller döda den med toxiska ämnen.
- T-minnesceller. Dessa minns antigenen och kan på detta sätt öka immunförsvarets effektivitet. De kan också direkt avsöndra lockmedel för att locka till sig ätarcellerna.
|