Gustav Axelsson Banér

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009)

Familjen Banér tar ett sista farväl av Gustav inför verkställigheten av hans dödsdom genom halshuggning på Linköpings torg år 1600. Händelsen återgiven på en målning av Fanny Brate.

Gustav Axelsson Banér hovmarskalk och riksråd, född på Kristi himmelsfärdsdag 1547 på Djursholms slott, död 20 mars 1600, avrättad genom halshuggning vid Linköpings blodbad.

Gustav Axelsson Banér var son till Axel Nilsson Banér och Margareta Pedersdotter Bjelke och bror till Sten Banér, som också avrättades vid Linköpings blodbad. Han stod på hertigarnas sida under upproret mot Erik XIV och utnämndes 1569 (vid endast 23 års ålder) av Johan III till riksråd. Samma dag fick han nästan hela Mustasari socken och Korsholms kungsladugård i förläning.

Gustav Axelsson Banér var ståthållare över Estland, Livland och Ingermanland. Han förde 1571 överbefälet över krigshären i Finland. Ryssarna gjorde tre infall i östra och södra Finland under vintern, så att allmogen måste fly. "Kölden och snön hindrade honom att sätta sig i rörelse" (men icke fienden). Befälet måste fråntas honom på hösten 1572.

Han gifte sig 8 oktober 1581 i Stockholm med Kristina Svantesdotter Sture, dotter till riksrådet och riksmarsalken Svante Sture (adliga ätten Natt och Dag nr. 13) och Märta Eriksdotter (Leijonhufvud).

Gustav och Kristina fick sammanlagt 14 barn. 4 dog dock i späd ålder:

1. Margareta Gustafsdotter Banér (1582 - 1618). Ogift.
2. Svante Gustafsson Banér (1584-1628). Riksråd och guvernör i Riga.
3. Anna Gustafsdotter Banér (1585 - 1656). Hovjungfru. Gift 1610 med riksrådet Gabriel Bengtsson.
4. Märta (1586-1586)
5. Axel (1587-1594)
6. Peder Gustafsson Banér (1588 - 1644). Gift 1615 med Hebbla Fleming (d. 1639). Riksråd.
7. Nils Gustafsson Banér (1589 - 1614). Ogift. Kapten, död i strid i Ryssland.
8. En dotter, död vid födseln 1590.
9. Sigrid Gustafsdotter Banér (1592-1669). Ogift.
10. Märta Gustafsdotter Banér (1593 - 1638). Gift med riksrådet Lars Eriksson.
11. Axel Gustafsson Banér (1594 - 1642). Riksråd och riksmarskalk.
12. Johan Gustafsson Banér (1596 - 1641). Riksråd och fältmarskalk.
13. Erik (1597-1597)
14. Karl Gustafsson Banér (1598 - 1632). Statssekreterare, vice guvernör i Preussen.

Barnens födsloår visar att Kristina i prinicip var konstant gravid i 16 år.

Han tog senare Sigismunds parti mot hertig Karl. Efter slaget vid Stångebro utlämnades han jämte de andra riksråden till hertig Karl, som lovade, "att de på en fri riksdag skulle dömas efter Sveriges lag, i kejserliga, kungliga och furstliga sändebuds närvaro, utan att dessförinnan något ondt skulle dem vederfaras". Gustaf Banér fick i sex dygn vara hos sin hustru, som på Segersjö nedkommit med en son, men inspärrades sedan på Gripsholm, där han varken fick träffa eller brevväxla med någon av sina anhöriga. I mars månad 1600 fördes han till Linköping. Domen över de anklagade rådsherrarna blev en dödsdom. Efter domen fick hustrur och barn till de dödsdömda, att efter ett års skilsmässa få träffa de dömda männen och fäderna. Gustav Banérs dotter Sigrid Banér har i sin dagbok skildrat det sista mötet med sin far. Till barnen hade han sagt: "Kära barn. Det är så handlat mot mig, att jag intet arv lämnar Eder, men jag beder Eder, att när I hören mitt namn, så skola I för min skull aldrig slå neder Edra ögon". När han tog farväl av min arma mor, skriver Sigrid, "så skedde det med sådana ynkliga ord och klagan, som jag icke kan minnas rätta ordaformen på, men alla i rummet gräto, både vänner och fiender".

Han ligger begraven i Uppsala domkyrka.^[1]

Referenser

Noter

1. ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 20