Från Rilpedia

Gunnar August Hallström född 2 maj 1875 på Södermalm i Stockholm, död 1943. Svensk konstnär. Student vid Konstakademien 1893

- 1897 och stipendiat i Paris 1906 - 1907.

Äldre bror till den amerikanske generalmajoren Ivor Thord-Gray (född Thord Ivar Hallström) och arkeologen Gustaf Hallström. Den gemensamma begynnelsebokstaven "G" gjorde att brodern Gustaf ofta omskrevs som Amanuensen eller Arkeologen G. Hallström i samtida dokument medan Gunnar i sin tur omskrevs som Artisten G. Hallström.

Hallström med familj bosatte sig i början av 1900-talet på Björkö i Mälaren där han mer och mer kom att engagera sig i bevarandet av öns gamla odlingslandskap. Inför hotet om en förestående exploatering, bl.a. för sommarhusbebyggelse lyckades han samman med brodern Gustaf driva igenom att delar av ön inköptes av Staten åren 1912 - 1914. Dessa inköp kompletterades senare av Vitterhetsakademien så att större delen av fornminnesområdet på ön fredades. Vården av ön sköttes - och sköts alltjämt - av Riksantikvarieämbetet och Gunnar Hallström kom att verka som tillsyningsman på ön fram till början av 1930-talet då hans vision för ett naturligt bevarande av Björkö mer och mer kom att ifrågasättas. Från 1931 fick han avträda posten till Karl Alfred Gustawsson.

Hallströms arbete på Björkö kom att innebära att han mer eller mindre bröt med konstvärlden i stort - även långt efter att mer modernistiska strömningar blivit norm så fortsatte han att måla i nationalromantisk stil.

Under hela senare delen av sitt liv arbetade Hallström med ett slags kulturellt testamente över Björkös gamla kultur. Vid hans död 1943 var denna skrift fortfarande opublicerad och fragmentarisk och det var först 1997 som delar av hans manuskript kom att publiceras i "Björkö saga : människor och liv på en Mälarö". Hallström satt bl a i riksstyrelsen för Svenska Naturskyddsföreningen.