Gråsiding
Från Rilpedia
?Gråsiding Status i världen: Livskraftig (lc) |
|
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Däggdjur Mammalia |
Ordning: | Gnagare Rodentia |
Familj: | Råttdjur |
Släkte: | Skogssorkar Clethrionomys |
Art: | Gråsiding C. rufocanus |
|
|
§Clethrionomys rufocanus Auktor: Sundevall, 1846 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Gråsiding (Clethrionomys rufocanus) är en art i underfamiljen sorkar och släktet skogssorkar.
Innehåll |
Utseende
Gråsidingen är karakteristiskt tecknad med rödbrun rygg, blågrå sidor och kinder och ljusgrå buk. Den är en av våra största skogssorkar: Kroppslängden ligger mellan 90 och 135 millimeter, den mellan 25 till 40 millimeter långa svansen oräknad. Vikten är mellan 20 och 50 gram. Svansen är kort, upptar omkring 25% av kroppslängden.
Utbredning
Gråsidingen är en nordlig art och förekommer i Skandinavien från Rogeland i Norge, sydligaste Norrland i Sverige samt i Finland från 65 grader N. Vidare finns den på ryska taigan.
Beteende
Gråsidingen är en skicklig klättrare och simmare. Den kan gräva, men gör det inte gärna, utan föredrar att utnyttja naturliga håligheter. Vintertid gräver den dock långa gångsystem i snön, ovan markytan.
De klotformiga bona konstrueras av gräs, kvistar, näver och strån och placeras vintertid på markytan under snötäcket. Sommartid placeras de vanligen under rötter och stenar, ibland uppe i träd. Gråsidingen lever i höglänt, bergig terräng men kan, speciellt i norr, även finnas i lägre, kustnära områden.
Den är främst aktiv under skymningen, men kan under sommaren även vara i rörelse på dagen.
Gråsidingen äter framför allt blad och örter. Även olika bär, till exempel odon och blåbär förtärs. På vintern kan den även barka av kvistar. Curry-Lindahl uppger, att den även kan ta animalisk föda.
Fortplantning
Fortplantningstiden sträcker sig från maj till september. Honorna har revir, och parar sig med flera hanar. Honan föder 2-10 (vanligtvis 5-6) ungar per kull. 3 till 4 kullar kan produceras per år.
Referenser
Noter
Webbkällor
Tryckta källor
- B. Jensen 1994. Nordens däggdjur ISBN 91-1-933262-9
- Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-864142-3
Anm. Namnet Myodes har föreslagits för släktet. Se Skogssorkar.