Ringsvansmangust
Från Rilpedia
| ?Ringsvansmangust Status i världen: Sårbar[1] |
|
|---|---|
 Galidia elegans
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Eupleridae |
| Släkte: | Galidia Geoffroy, 1837 |
| Art: | Ringsvansmangust G. elegans |
|
|
|
| §Galidia elegans Auktor: Geoffroy, 1837 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Ringsvansmangust (Galidia elegans) är ett rovdjur i familjen Eupleridae som förekommer på Madagaskar.
Innehåll |
Kännetecken
Djuret har en smal och långsträckt kropp, korta extremiteter och huvudet sluter i en spetsig nos. Ringsvansmangustens grundfärg är rödaktig, huvudet är ljusbrun och extremiteterna samt svansen är svart. Djuret fick sitt namn efter den yviga svansen som har röd-svarta ringar och som är nästan lika lång som övriga kroppen. De korta avrundade öronen har en vit spets. Mellan de korta tårna finns simhud. Djuret når en kroppslängd vid 38 centimeter, en svanslängd av cirka 31 centimeter och en vikt av 700 till 900 gram.
Utbredning
Ringsvansmangust förekommer i norra, östra och centrala Madagaskar. Habitatet utgörs av blötta skogar.
Levnadssätt
Arten har bra förmåga att simma och klättra i träd men vistas huvudsakligen på marken. Den är aktiva på dagen och vilar på natten i självgrävda bon eller håligheter i träd. Ringsvansmangust lever ensam eller i par.
Födan består av små däggdjur, fåglar och deras ägg, kräldjur, groddjur, fiskar, ryggradslösa djur och frukter.
Efter dräktigheten som varar i 80 till 90 dagar föder honan ett enda ungdjur. Ungdjuret har efter ungefär ett år full storlek och är efter två år könsmogen. Ett exemplar i fångenskap blev 24 år gammal, livslängden i naturen är okänt.
Hot
Hotet mot ringsvansmangusten består av förstörning av artens levnadsområde och införda djur som huskatter och liten indisk sibetkatt. IUCN listar arten som sårbar.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
- Ronald M. Nowak: Walker’s Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
- ↑ Galidia elegans på IUCN:s rödlista, auktor: Mustelid, Viverrid & Procyonid Specialist Group (2000), besökt 4 oktober 2008.
