Göteborgs kaféer
Från Rilpedia
Göteborgs kaféer blommade upp under kaféboomen på 1990-talet, med en stor tillväxt av antalet kaféer i centrala staden. Under 2000-talet har kaffeserveringskedjor etablerat sig. Detta har medfört att Göteborg är Sveriges kafétätaste stad[källa behövs].
Göteborg fick sina första kaffehus på 1770-talet, det var det Granbergska kaffehuset och James Carnegies kaffehus.[1] Några bemärkta kaféer från Göteborgs historia är Rubenssons konditori och Verdandi. Rubenssons konditori på Östra Larmgatan, som även kallades Javals, var ett musikkafé som samlade många av de intellektuella i Göteborg på mitten av 1800-talet.[1] Verdandi på Husargatan var en mötesplats för radikala i början av 1900-talet, däribland Ernst Wigforss. [1]
Göteborgs kaféer var innan boomen på 1990-talet till stor del av två olika typer, det var arbetarkaféerna som även serverade enklare husmanskost och det var konditorierna, bagerier med kaffeservering.[1] I staden fanns några stora, extra fina konditorier så som Bräutigams och Paleys.
Kaféverksamheten hade på 1960- och 1970-talen varit på nedgång, hembagerier och konditorier drabbades av den ökade fabrikstillverkningen av bröd. När umgängesformerna ändrades i konkurrens med andra nöjen, som TV, blev det mindre vanligt att umgås på kafé.[1]
Influerade av kafélivet på kontinenten startades på 1980-talet ett antal kaféer med moderniserat utbud som exempelvis café au lait och pajer. Föregångare var kaféer som Cappucino på Kungsportsplatsen[1] och klasssika Jungrens. Kafé Vallgatan visade vägen för en ny kafékultur i mitten på 90-talet. Målgruppen var yngre trendmedvetna människor i 20-30-årsåldern. I den följande kaféboomen öppnades möjligheterna för liknande kaféer i många skepnader i centrala stan. Under 1990-talet fylldes Linnégatan, Haga Nygata och Vasagatan av kaféer.
De modernare kaféerna öppnade för en kafékultur med en seriös syn på kaffe, en viktig skillnad mot förr var att varje kopp kaffe skulle vara färskbryggt och inte stå färdigbryggt i en kanna.[2] En tidig föregångare var Mauritz på Fredsgatan som specialiserat sig på nymalet kaffe i infusionsbryggare. Java kaffebar vid Vasaplatsen var 1993 den första att erbjuda take-away-kaffe. Senare kom italienska espressobarer i avskalad stil som Da Matteo (öppnad 1995 som Caffe espresso) i Victoriapassagen och Bar Centro på Kyrkogatan.
Många av dagens kaféer håller samma höga standard på sitt kaffe som de nya kaffebarerna men har därutöver olika inriktningar på utbud och idé. Särkilt de större kaféerna som Paley´s, Café Kosmos, Kafé Vallgatan har ett stort utbud på lagad mat och smörgåsar.
Under 2000-talet har espressomaskinen blivit ett måste på alla kaféer, förutom ett fåtal arbetarfik. Espresso har utvecklats till en del av en modern urban livsstil och affärer med samma inriktning kompletteras med en enkel kaffeservering, från en enkel espressomaskin till ett helt integrerat kafé.
Lista över Göteborgs kafeér
Som exempel på två kända specialiteter i Göteborgs kafévärld kan nämnas de mycket stora kanelbullarna som har sitt ursprung i Kafé Husaren i Haga och de biljardbollstora köttbullarna som är förknippade med Café du Nord, det så kallade "Köttbullekaféet".
Några exempel
- Ahlströms konditori
- Brogyllen
- Café Kosmos
- Steinbrenner & Nyberg
- Condeco
- Espresso House
- Da Matteo
- Cigarren café, cigarrbar på Järntorget
- Språkcaféet, med mångspråkig servering och språkaftnar.
- Junggrens Café
- Kaffemoster
- Café Talang
- Café Flygarns Haga i Göteborg, konstnärscafé
