Från Rilpedia

Gösta Bäärnhielm, född 6 september 1890 i Stockholm, död 21 mars 1982 i Göteborg, var en svensk borgmästare, jurist och ämbetsman.

Bäärnhielm blev student i Göteborg 1909; jur. kand. vid Uppsala universitet 1914; studerade det nya rättegångsförfarandet i Danmark 1921; tingstjänstgöring i Inlands, Askims med flera härads samt Flundre med flera härads domsagor 1914-16; extra ordinarie notarie i Svea hovrätt 1917; kanslist i riksdagens lagutskott 1917; amanuens vid Sveriges redareförening i Göteborg 1917.
Han var extra ordinarie notarie vid Göteborgs rådhusrätt 1918; blev assessor 1923; rådman 1935; var borgmästare i Göteborg 1944-57; ombudsman vid Göteborgs barnavårdsbyrå 1918-19; dispaschörsassistent i Göteborg 1920-31; andre ombudsman vid Älvsborgs med flera läns hypoteksförening från 1926; tillförordnad borgmästare större delen av åren 1939-44. Bäärnhielm var sakkunnig i justitiedepartementet rörande lagstiftningen om fri rättegång 1941-42.

Tryckta skrifter: Anteckningar om det allmänna tviste- och brottmålsförfarandet i Danmark efter Retsreformen (1921), Rättegången i brottmål (1923), Utomäktenskapliga barns ställning (1934).

Innehåll 1 Familj 2 Se även 3 Referenser 3.1 Noter 3.2 Tryckta källor

Familj

Gösta Bäärnhielm var son till häradshövding Mauritz Bäärnhielm (1853-1926) och Louise Bäärnhielm, född Arhusiander (1869-1934).^[1] Han gifte sig 16 augusti 1919 med Eira Lagerlöf (1895-1940), dotter till lasaretts- och stadsläkare Karl Daniel Lagerlöf och Elin Lagerlöf, född Röing.

Se även

• Bäärnhielm, adlig släkt

Referenser

Noter

1. ↑ baarnhielm.net

Tryckta källor

• Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953, red. Stina Svensson, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1953 s. 175
• Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962: Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s. 515
• Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005