Fetma
Från Rilpedia
 |
||
|---|---|---|
| Män som anses "normalviktiga", "överviktiga" och som lider av "fetma". | ||
| ICD-10 | E66. | |
| ICD-9 | 278 | |
| DiseasesDB | 9099 | |
| MedlinePlus | 003101 | |
| eMedicine | med/1653 | |
| MeSH | C23.888.144.699.500 | |
Fetma definerias enligt WHO som ett BMI över 30, annorlunda uttryckt är fetma ett tillstånd där kroppens naturliga energireserv i form av fettvävnad ökar till en punkt där den blir associerad med negativa hälsoeffekter och ökad dödlighet.
Fetma betraktas som ett allvarligt hot mot folkhälsan eftersom den ökade kroppsvikten har visats disponera för flertalet sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, sömnapne och förslitningsskador i leder (osteoartrit). [1]
Innehåll |
Historia
I många mänskliga kulturer har övervikt varit förknippad med att vara kroppsligt tilldragande, styrka och fertilitet. Vissa av de tidigaste arkeologiska kvarlämningar som hittats (Venus figurines) föreställer överviktiga kvinnliga figurer. Genom den utbredda användningen genom förhistoriska kulturer tror historiker att övervikt varit en positiv egenskap, troligen på grund av ökad förmåga till överlevnad och att det symboliserade rikedom.
En stor välnärd kropp ansågs vara en symbol för välstånd och social status i många kulturer, särskilt i tidiga europeiska kulturer där det tidvis rådde brist på födoämnen. Detta faktum syns tydligt i tavlor av Peter Paul Rubens från omkring 1577.
Hälsoeffekter
Fetma ökar risken för en rad tillstånd, framförallt riskerar en kraftigt överviktig person att drabbas av typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfettshalter (hyperkolesterolemi och hypertriglyceridemi. Ofta förekommer mindre inflammationer och tromboser i kärl som leder till arteroskleros. Resultatet av dessa tillstånd blir hjärt- och kärlsjukdomar.
Förutom detta är fetma även associerat med andra komplikationer:
- Hjärtsvikt, förstorad hjärtmuskel och det är förknippat med rytmrubbningar i hjärtat, blodproppar i lungan
- Stein-Leventhals syndrom, menstruationsrubbningar, infertilitet
- Uppstötningar från magsäcken (refluxsjukdom), fettlever, gallsten, tjocktarmscancer
- Inkontinens, Membranös glomerulonefrit (njurskador), hypogonadism (män), bröstcancer, livmodercancer
- celluliter
- gikt, immobilitet
- stroke, huvudvärk, Karpaltunnelsyndrom, demensMall:Mnb[2]
- andfåddhet, hypoventilation, Pickwicksyndrom, astma sömnapné med aspiration.
- Depression, låg självkänsla
Risken är större att få dessa följdsjukdomar ifall fetman har utvecklats ifrån avhållsamhet från motion, dålig balans mellan LDL-kolesterol och HDL-kolesterol eller fiberfattig kost. Dessa följdsjukdomar, som fetman är en bidragande faktor till, är ett välfärdsproblem vanligt förekommande i I-länder. Vid överdrivna fall kan fetman utvecklas till obesefetma. Denna form av fetma betecknar man som sjuklig, det vill säga att patogena insatser behövs utöver kostkorrigeringar och ökad motion.
Fetma är främst livsstilsrelaterat men kan även ha en genetisk komponent. En aspekt är aptit och hungerkänslor som enligt vissa forskare är starkare sedan födseln hos personer som lider av fetma. Andra forskare betonar en frivilligt eller socialt betingad livsstil som den viktigaste orsaken till fetma.
I Sverige finns endast en handikappförening med huvudinriktning på fetma som blivit godkänd av Socialstyrelsen, vilken är Överviktigas riksförbund.
Behandling
Den vanligaste behandlingsmetoden för fetma är olika dieter för bantning. De flesta läkare rekommenderar dock sund kost och motion istället för olika bantningsmetoder.
För fetma finns även psykologisk och kirurgisk behandling.
Den psykologiska behandlingen består framförallt av beteendeterapi, en form av KBT. Konkret innebär det att man gör en beteendeanalys genom självregistrering på vad och när patienten äter. Man identifierar alltså antecedenter, situationer när ätbeteendet aktiveras, och försöker hitta nya förstärkare än mat för patienten att använda. Ofta använder patienterna nämligen mat som belöning åt sig själv. I terapin är det viktigt att terapeuten är motiverande, patienten har ofta många misslyckanden bakom sig. Detta gör man genom att skapa hopp, validera de svårigheter som patienten upplever och kognitivt jobba med patientens självkänsla. Motivationen ökar också om man ställer upp konkreta och realistiska mål och delmål som man sen kan faktiskt uppnår. När man kan fokusera på ett delmål och märker att detta går att klara av blir det lättare för patienten att fortsätta i behandlingen. Det är dessutom viktigt att jobba med att de beteendeförändringar och i förlängningen viktförändringar som man får till också är bestående. Detta gör man genom att inte bara få patienten att äta mindre, utan dessutom aktivera sig mer fysiskt.
Källor
- ↑ U.S. Dept. of Health and Human Services, National Institutes of Health, 'The Practical Guide: Identification, Evaluation and Treatment of Overweight and Obesity in Adults 5 (2000) PDF
- ↑ Whitmer RA, Gunderson EP, Barrett-Connor E, Quesenberry CP Jr, Yaffe K (2005). "Obesity in middle age and future risk of dementia: a 27 year longitudinal population based study". BMJ 330 (7504): 1360. PMID 15863436.
