Slaganfall
Från Rilpedia
 |
Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Cerebrovaskulära sjukdomar. (Diskutera) |
| ICD-10 | I61.
-I64. |
|---|---|
| ICD-9 | 435-436 |
| OMIM | 601367 |
| DiseasesDB | 2247 |
| MedlinePlus | 000726pi |
| eMedicine | neuro/9 emerg/558 |
Slaganfall (även stroke, apoplexi eller slag), gemensamt namn på hjärninfarkt och/eller hjärnblödning med kvarstående symtom.
Slaganfall definieras som plötsligt uppkommande avgränsad störning av hjärnans funktion med symptom som varar minst 24 timmar eller leder till döden, om orsaken bedöms bero på hjärnans kärlförsörjning. Vid djup medvetslöshet eller så kallad subarachnoidalblödning kan funktionsstörningen påverka hela hjärnan. Vid transitoriska (övergående) ischemiska (minskad blodförsörjning) attacker (TIA) går symptomen tillbaka inom 24 timmar. En mellanform där symtomen kvarstår efter 24 men ej efter 72 timmar kallas RIND - "Reversible Ischemic Neurologic Deficit"
Innehåll |
Huvudtyper av slaganfall
Slaganfall kan delas upp beroende på orsak och symptom. I en vid definition räknas alla dessa som stroke. Något snävare endast de ischemiska och intracerebral blödning. Ytterligare snävare definition räknar enbart in ischemiska stroke och i sällsynta fall räknas enbart ischemiska slaganfall i storhjärnan.
När man talar om slaganfall, är det därför viktigt att veta vilka som avses, eftersom det blir olika beträffande förekomst, riskfaktorer, hur det yttrar sig, förhistoria och vad man kan göra åt dem. I daglig medicinsk praxis är ofta stroke detsamma som ischemiskt slaganfall, medan hemorrhagiskt slaganfall benämns blödning.
Med hemorrhagisk stroke kan också avses ett ischemiskt slaganfall som har börjat blöda, vilket de flesta ischemiska skador gör på grund av att giftiga ämnen läcker från de skadade cellerna och orsakar läckage från blodkärlen i området.
Ischemiska slaganfall
Ischemiska slaganfall, hjärninfarkter, orsakas av stopp i ett av hjärnans blodkärl med påföljande syrebrist i omgivande vävnad:
-
- Trombotisk - orsakad av blodpropp som bildats på stället.
- Embolisk - orsakad av blodpropp som bildats på annat ställe och fastnat i blodkärl i hjärnan
Hemorrhagiska slaganfall
- Hemorrhagiska slaganfall, hjärnblödningar, orsakas av blödning i skallen:
-
- Epiduralblödning - blödning mellan skallen och den yttersta, hårda hjärnhinnan
- Subduralblödning - blödning mellan den yttre och mellersta hjärnhinnan
- Subarachnoidalblödning - mellan mellersta och inre hjärnhinnan
- Intracerebral blödning - blödning inne i hjärnvävnaden
Diagnostik
Slaganfall omfattar således hjärninfarkt och hjärnblödning. Synonyma uttryck är ischemiskt slaganfall respektive hemorragiskt slaganfall. Definitionen baseras på klinisk diagnostik samt på datortomografiskt (bildåtergivning av hjärnan baserad på röntgenteknik) uteslutande eller bekräftande av blödning. Blödning från pulsåderbråck i hjärnan (subarachnoidalblödning) ingår i slaganfallsdefinitionen men har i väsentliga delar en annorlunda klinisk bild.
Behandling
En större infarkt kan i vissa fall behandlas med trombolys. Detta innebär att ett blodproppslösande läkemedel ges intravenöst och följer med blodströmmen till hjärnan så att blodet tunnas ut. Vid en blödning gäller det i stället att få stopp på blodflödet. Vikten av en snabb korrekt diagnos är därför helt avgörande för att inte förvärra det inträffade.
Vad som händer i hjärnvävnaden
Vid slaganafallet får ett lokalt område i hjärnan mindre syre och mindre glukos. Detta kommer att leda till en del neuron (nervceller) dör (lokal skada), medan andra kommer att få en miskad tillgång på ATP (energi). Vilket enligt en av flera teorier leder till att det blir ett mindre återupptag av glutamat, den höga glutamat-koncentrationen ger ökad NMDA-receptor-stimulering; sk excitotoxicitet. Detta resulterar i ökat inflöde av kalcium i det postsynaptiska neuronet, som dör.
Riskfaktorer, incidens och prognos
De dominerande riskfaktorerna för att drabbas av slaganfall är ålder, kön, depression, hypertoni, diabetes, förmaksflimmer, rökning, hjärtsjukdom, p-pilleranvändning och fysisk inaktivitet. I Sverige drabbas cirka 30.000 människor per år av stroke. Trenden är att lika många insjuknar som för några decennier sedan, men en större andel med mindre allvarliga stroke. Den tidiga dödligheten i stroke minskar också. Detta beror till stor del på att färre röker och att högt blodtryck i större utsträckning behandlas på ett bra sätt.
Symptom, funktionshinder
Symptomen varierar beroende på var i hjärnan skadan är lokaliserad. Vanliga symtom är synfältsbortfall, dysfasi (språkstörning), pareser (förlamningar) och känselnedsättningar. Typiskt är den halvsidiga förlamningen, att samma sidas arm och ben är förlamad kombinerat med förlamning av ansiktet, på samma sida vid stroke i storhjärnan och på motsatt sida då det drabbar hjärnstammen. Ganska många förbättras i perioden efter slaganfallet. Att vårdas på så kallad strokeenhet och att få professionell rehabilitering gör att man förbättras mera.
Förr fokuserades enbart på dessa fysiska symptom, kanske på grund av att fler av oss var kroppsarbetare då, kanske på grund av att systematisk forskning på följderna av stroke inte gjordes förrän relativt sent. Idag vet vi att flera av de som drabbats förutom fysiska funktionshinder också har en betydande risk för att utveckla kognitiva funktionshinder och psykiatriska tillstånd. Bland de kognitiva funktionshindren återfinns språkstörningar (afasi, dysfasi), händighetsstörningar (apraxi), igenkänningsstörningar (agnosi), minnesstörningar (amnesi, dysmnesi), försämrad förmåga till abstrakt tänkande, personlighetsstörningar, initiativlöshet, abnorm trötthet för att nämna de vanligaste. Om flera kognitiva störningar finns samtidigt på ett visst vis kan man kalla det demens. Man räknar med att omkring en fjärdedel av alla som drabbats av stroke har demens efter några månader till några år. Orsaken till detta diskuteras i forskarvärlden. Bland de psykiatriska tillstånden är de vanligaste depression, som är vanligare än hos andra som drabbats av lika allvarlig sjukdom någon annan stans, omkring en tredjedel har i flera studier depression några månader efter slaganfallet. Detta kan behandlas, och det är viktigt att så sker eftersom rehabiliteringen är sämre hos en deprimerad. Ett annat tillstånd som är vanligt efter slaganfall är affektinkontinens (Abnorm blödighet) som yttrar sig i att en liten känslorörelse hos den slagdrabbade leder till en ohämmad gråtattack. Man är helt medveten om detta och det orsakar att den berörde kan känna det pinsamt och isolera sig.
Benämning
Det svenska uttrycket "slaganfall" rekommenderas av Svenska Läkaresällskapets språkvårdsnämnd. Fördelen med denna benämning är att det är ett svenskt ord. Det engelska ordet "stroke" passar dåligt in i svenskt språkbruk bland annat på grund av dess likhet med ordet "stråke" Nackdelar med ordet "slaganfall" är att det associeras med andra saker, till exempel värmeslag och yttre våld. Den största patientföreningen heter Stroke-förbundet, vilket indikerar att de som drabbats ofta föredrar den utländska termen.
