Svartfotskatt
Från Rilpedia
| ?Svartfotskatt Status i världen: Sårbar[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Kattdjur Felidae |
| Släkte: | Felis |
| Art: | Svartfotskatt |
|
|
|
| §Felis nigripes Auktor: Burchell, 1824 |
|
 Svartfotskattens utbredningsområde.
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Svartfotskatt (Felis nigripes) är antagligen den minsta levande kattarten.
Innehåll |
Utseende
Svartfotskatten har en kroppslängd mellan 36 och 52 cm, en svanslängd av 13-20 cm, en mankhöjd på 25 cm och en kroppsvikt på bara 1,6 kg (hanar) respektive 1,3 kg (honor). Huvudet är i jämförelse med den övriga kroppen stort. Pälsen är gulaktig med svarta fläckar och även svansens spets är svart.
Utbredning
Denna katt förekommer i södra Afrika i savanner och halvöknar i Namibia, Botswana, Sydafrika och vissa delar av Zimbabwe.
Levnadssätt och hot
På grund av sin ringa storlek jagar svartfotskatten huvudsakligen mindre djur som möss och fåglar. Ibland dödas djur som trappfågeln Eupodis afra eller kaphare, som är större än katten själv. Insekter och spindlar utgör bara en särskild liten del av födan. Svartfotskatter är väldigt skygga och gömmer sig när de känner sig hotade. Hittar de inget skydd försvarar de sig med djärvhet. Därför fick de i Sydafrika smeknamnet "Anthill Tiger" (Myrstack tiger). Det förekommer till och med historier hos den sydafrikanska ursprungsbefolkningen där svartfotskatter anfaller giraffer för att bryta deras halsar.
Dessa katter är aktiva under gryningen och på natten. På dagen vilar de i bon som byggts av springharar. Inom loppet av ett år vandrar honor genom ett revir som är 10 km² stort och hannar genom 22 km² stora revir. En hannes territorium överlappar reviren tillhörande en till fyra honor. Varje natt vandrar dessa djur cirka 8 km. De äter varje dygn ungefär 250 gram föda, vilket motsvarar 1/6 av deras kroppsvikt.
Per kull föds vanligtvis två och högst fyra ungar.
Några forskare antar att svartfotskatterna är jämförelsevis talrika i vissa delar av utbredningsområdet, men allmänt gäller de som sällsynta. IUCN listar arten som sårbar.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
Referenser
- ↑ Felis nigripes på IUCN:s röda lista, auktor: Cat Specialist Group (1996), besökt 3 oktober 2008.
