Förmögenhetsskatt
Från Rilpedia
 |
Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Motivering: Artikeln tar ställning mot förmögenhetsskatt Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Innehåll |
Aktuell information 2008
Förmögenhetsskatten är avskaffad i Sverige sedan 1 januari 2007. Skattepliktiga förmögenheter per 2006-12-31 var de sista som belades med förmögenhetsskatt. Riksdagen beslutade detta den 19 december 2007. (Källa: Riksdagen)
Förmögenhetsskatten var förknippad med en rad problem. Kanske allvarligast var att den bidrog till en omfattande kapitalflykt, mer 1 000 miljarder kr ackumulerat. (Källa: SvD 2006-04-01)
Förmögenhetsskatt finns knappt heller i några andra länder i världen. De senaste åren har skatten avskaffats i Finland (2006), Luxemburg (2006), Island (2005), Nederländerna (2000), Danmark (1997), Tyskland (1997) och Österrike (1994). Norge, Frankrike, Spanien och Schweiz är ensamma om att ha förmögenhetsskatt och i samtliga dessa länder utom Norge utgår skatten bara på stora förmögenheter och/eller med låg skattesats, i jämförelse med tidigare svenska regler. (Källa: International Bureau of Fiscal Documentation)
Nedan följer i huvudsak historisk information.
Sverige
Förmögenhetsskatt var en särskild skatt som togs ut av privatpersoner samt vissa stiftelser och ideella föreningar. Skatten beräknades på förmögenheten den 31 december. Som förmögenhet räknas det sammanlagda värdet av tillhörigheterna i form av bankkonton, fastigheter, aktier, fordon och andra privata tillhörigheter.
Skatten var 1,5 procent av den del som översteg 1,5 miljoner kronor för ensamstående, och 3 miljoner för gifta (tillsammans).
När man lägger ihop totalsumman så är det olika hur man ska räkna för olika saker. För fastigheter är det taxeringsvärdet som man räknar med. För aktier i bolag som inte är börsnoterade räknas bolagets tillgångar som om de ägdes av den skattskyldige direkt, men om tillgångarna ingår i näringsverksamheten ("arbetande kapital") utgår ingen förmögenhetsskatt. Näringsfastigheter är därför i regel skattefria. Börsnoterade aktier skulle i regel tas upp till 80% av dess värde vid årsskiftet.
Om man hade kontanter över 25 000kr skulle de beskattas. Skatteverket brukade vara uppmärksama på större kontantuttag från bankerna i december månad (särskilt ifall samma summor sätts in i januari).
Det fanns andra undantag, exempelvis var aktier som var registrerade på O-listan fria från förmögenhetsskatt (med vissa undantag).
Kritik
Förmögenhetsskatten har fått mycket kritik från främst borgerligt håll på senare år, precis som arvsskatten och gåvoskatten.
Kritikerna brukar påtala problemet med att beskatta värdet av en tillgång, utan att på något sätt ta hänsyn till den "latenta skatteskulden". En person kanske äger aktier för 100 000:-. Om han har köpt dessa tjugo år tidigare kanske han betalade 10 000:-. Om de idag är värda 100 000:- får han betala 27 000:- (30 %) i skatt när han säljer aktierna. Kvar blir 73 000:-. Dock ska man komma ihåg schablonregeln för beskattning av reavinster på aktier vilket innebär att 20% av försäljningspriset alltid får användas som anskaffningsvärde. Detta ger alltså en skatt på 24 000:- till skillnad från 27 000:-. I förmögenhetsbeskattningen får han betala 1500kr (1,5 %) varje år eftersom han blir beskattad för hela värdet, även de 27 000:- som är statens pengar. Här ska man också komma ihåg att innehavaren faktiskt erhåller avkastningen på den latenta skatteskulden fram till realisering av vinsten.
Förmögenhetsskatten har på senaste tiden hamnat i blåsväder på grund av både dess existens och utformning. Till exempel har de rusande fastighetspriserna lett till att många husägare måste betala förmögenhetsskatt då fastigheter räknas som förmögenhet.
En välkänd historia var på 1990-talet när klädkedjan Hennes & Mauritz frivilligt bad att få bli flyttade till O-listan på grund av huvudägaren Stefan Perssons problem med förmögenhetsskatten (han äger H&M-aktier för mångmiljardbelopp). Genom flytten undgick han förmögenhetsskatt. Regeringen agerade då blixtsnabbt och ändrade skattelagen så att skattefriheten för bolag på O-listan begränsades, numera omfattas inte bolag som har varit registrerade på A-listan före ett visst datum och som flyttat till O-listan efter någon gång i maj 1997 (dagen innan Hennes & Mauritz flyttade). Stefan Persson svarade då att han skulle bli tvungen att flytta från Sverige eftersom förmögenhetsskatten skulle ruinera honom, sannolikt flyttar han även Hennes & Mauritz huvudkontor vilket skulle föra med sig mycket annat negativt för Sverige. Plötsligt ändrade regeringen skattereglerna igen: Nu blev det så att Hennes & Mauritz-aktierna generellt ska tas upp som förmögenhet, men att huvudägarens aktier blir fria! Detta gäller bara bolag där ägaren har minst 25% av aktierna samt att han ska ha blivit ägare till aktierna före den första januari 1990 (i praktiken omfattas bara Stefan Persson och byggmästaren Fredrik Lundberg samt möjligen en person till). Många har ifrågasatt beslutet eftersom det innebär särskilda undantag för mycket rika personer medan vanligt folk får betala, även om de äger exakt likadana aktier.
