Fältpiplärka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Fältpiplärka
Status i världen: Livskraftig (lc)
Status i Sverige: Starkt hotad
Anthus campestris.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Ärlor och piplärkor
Motacillidae
Släkte: Piplärkor
Anthus
Art: Fältpiplärka
A. campestris
Vetenskapligt namn
§Anthus campestris
Auktor: Linné, 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Fältpiplärka (Anthus campestris) är den största piplärkan i Sverige. Arten är i Sverige upptagen på rödlistan som starkt hotad.

Innehåll

Utseende, fältkännetecken och läte

Fältpiplärkan är en stor och slank piplärka som mäter ungefär 15,5 till 18 centimeter på längden. Den kännetecknas av en förhållandevis lång stjärt, långa ljusrosa ben och rellativt kort bakklo. Det gräddfärgade ögonbrynsstrecket och det svarta tygelstrecket är iögonfallande. Den adulta fågelns översidan är ljus, nästan enfärgat sandfärgad. På en sittande fågel med fräsch dräkt syns de mellersta täckarna väl som fem mörka fyrkanter med ljusa breda spetsar. Undersidan är ljus och ostreckad så när som på några tunna streck på sidan av bröstet där vingen fäster mot kroppen. Den adulta fågeln kan på håll förväxlas med en juvenil gulärla som dock har mörka ben och en mörk teckning på bröstet.

Den juvenila fältpiplärkan är mörkt streckad på ryggen, fläckad på bröstet och mycket lik större piplärka (Anthus richardi) men kan skiljas från denna genom sitt mörka tygelstreck och den korta bakklon.

Fältpiplärkan urskiljs främst från de andra piplärkorna genom den gråbruna, nästan ofläckade färgningen. Flykten är snarare rak och direkt. På marken hoppar den mest styltigt.

Dess lockrop är ett sparvaktigt "tschlippp, dip". Sången består av "tsirluih"-läten som radas efter varandra och som framförs under den glidande flykten eller i stillasittande tillstånd på en upphöjd plats.

Föda

Fältpiplärkan livnär sig på insekter men också frön.

Biotop och utbredning

Fältpiplärkan häckar på torr trädesmark och hedmark med sand och busksnår, i Sverige oftast i sandiga kustlandskap. Den förekommer bara i lågland. Den finns i de flesta regioner i Europa med gynnsamt klimat, i Asien och i nordvästra Afrika. Det finns också små bestånd i Danmark och i södra Sverige. I Storbritannien och Irland finns den däremot inte. Den var under mitten av 1800-talet vanlig i Skåne och häckade i stora delar av övriga södra Sverige, men under hela 1900-talet har beståndet minskat kraftigt. Fältpiplärkan finns nu på några enstaka ställen i östra Skåne och sydvästra Halland. En delförklaring till nedgången är att öppna hedlandskap planterats med träd och sanddynsområden nära kusterna ofta exploaterats, men detta är inte hela förklaringen, eftersom beståndet minskat även i oexploaterade områden. Det rör sig också om en allmän nedgång för arten i Europa och om förändringar i klimat och vegetation.

Fältpiplärkan är flyttfågel och övervintrar i det tropiska Afrika och på den Indiska halvkontinenten. Hanarna kommer till Sverige i slutet av april eller början av maj, honorna något senare. De flyger söderut i augusti.

Häckning

Fältpiplärkan är oftast monogam, men hanen kan vara polygyn. Boet byggs främst av honan och läggs gömt på marken under ljung eller grästovor. Honan lägger fyra till fem vitaktiga, sparsamt brunfläckiga ägg. Endast honan ruvar. Ungarna kläcks efter 14 dagar och utfodras av båda föräldrarna i ungefär två veckor.

Externa länkar

Källor

Personliga verktyg