Fältabacken
Från Rilpedia
Fältabacken Helsingborg |
|
Stadsdelen Fältabacken i Helsingborg |
|
Folkmängd (2009) | 968[1] |
---|---|
Församling | Gustav Adolf |
Fältabacken är en stadsdel i Helsingborg strax öster om Högaborg. Det är Helsingborgs befolkningsmässigt minsta stadsdel.
Innehåll |
Stadsbild
Stadsdelen avgränsas i väster av parkerna i Viskängsstråket, i söder av Fältarpsvägen och i väster av Sockengatan. Bebyggelsen består mestadels av villor från 1900-talet första decennier. De få flerbostadshus som kan ses i stadsdelen ligger längs Ystadsvägen, i utkanten av flerbostadshusområdet längs Jönköpingsgatan. Villabebyggelsen är varierad, men dominerad av egnahemsvillor från tidigt 1900-tal, ofta i enkelt utförande, antingen i tegel eller med putsade fasader. Variationen är riklig, då de som uppförde sina villor vid denna tid även ritade husen själv. En del villor från senare decennier har successivt lagts till i området.
Historik
Området som stadsdelen växte upp på tillhörde historisk sett Helsingborgs fäladsmark i nordväst och Köpinge bys fäladsmark i sydost. Fäladsmarken som tillhörde Köpinge by utgjordes av ett utmarksområde till Västra Ramlösa by, kallat Ryttarelyckan. Marken genomkorsades av en landsväg som svängde ner genom Jordbodalen för att så småningom nå Ramlösa hälsobrunn. Längs med landsvägen, vid den del som numera heter Söderköpingsgatan, växte under 1700-talet ett antal soldattorp upp. Dessa torp kom så småningom att benämnas "Fältabackshusen", eller endast "Backahusen". Söder om dessa torp låg gården Köpinge nr 10, vilken 1866 köptes upp av rådman O.C. Wåhlin i Helsingborg, som här uppföra landeriet Fältarp. Landeriet köptes senare av överhovjägmästaren Johan Joachim Siöcrona och övertogs senare av dennes son, Aron Siöcrona. Denne lät 1873 anlägga en väg från sitt andra landeri, Eneborg, längs den gamla landsvägen fram till landeriet, som numera utgör delar av Fältarpsvägen. År 1895 sålde Siöcrona landeriet till Helsingborgs Arbetarekommun, som lät uppföra Folkets park på dess ägor.
Indelningsverket avskaffades successivt från 1873 fram till 1901, vilket öppnade för möjligheten att stycka av tomter längs Söderköpingsgatan, vilket också skedde. På marker tillhörande gården Köpinge nr 6, som ägdes av Nils Petter Olsson, upprättade år 1898 kommissionslantmätare Thure Röing en styckningsplan bestående av 18 tomter. Tomtförsäljningen startade samma år och 1905 hade Olsson sålt alla tomter. Längre norrut hade lantbrukare Sven Bengtsson köpt upp delar av markerna tillhörande Köpinge nr 1, väster om nuvarande Kalmargatan och norr om Sofiebergsvägen. Han lät år 1904 anlägga två nya vägar, nu Västerviks- och Södertäljegatorna, och styckade upp tomter längs dessa. Senare styckades tomter tillhörande lantbrukaren Per Eskilssons arvingar upp mellan nuvarande Norrköping- och Uppsalagatorna. Försäljning påbörjades 1908. Tomterna i området kom att till största delen bebyggas av enkla småhus eller egnahemsvillor, som till största delen beboddes av arbetare som ville komma ifrån de trångbodda arbetarkvarteren i Helsingborgs södra stadsdelar.
Referenser
Noter
- ↑ Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 4: 2009. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2009.
Källor
- Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
- Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
|