Elof Biesèrt
Från Rilpedia
Johan Elof Biesèrt (i riksdagen kallad Biesèrt i Lennartsfors), född 30 september 1862 i Töcksmark, död 14 juli 1928 i Trankil, var en svensk disponent och politiker (liberal). Son till bruksägaren och riksdagsmannen Niklas Biesèrt.
Elof Biesèrt studerade vid Kungliga tekniska högskolan 1882-1885 och var sedan disponent och delägare i familjeföretaget J. N. Biesèrt & Son med bruksverksamheter i Lennartsfors, Töcksfors och Hånsfors. År 1912-1928 var han verkställande direktör för Lennartsfors AB.
Som liberal politiker invaldes han i förtroenderådet för den nybildade frisinnade landsföreningen 1902, en post han behöll till 1907. Han var finansminister i Karl Staaffs första regering 1905-1906.
Elof Biesèrt var riksdagsledamot i andra kammaren för Nordmarks härads domsagas valkrets 1900-1907 och i första kammaren för Värmlands läns valkrets 1911. I riksdagen tillhörde han frisinnade landsföreningens riksdagsgrupp liberala samlingspartiet. Han var bland annat ledamot i bankoutskottet 1903-1905. Som riksdagsledamot engagerade han sig bland annat för reformer i valsystemet.
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 389-390
Företrädare: Ernst Meyer |
Sveriges finansminister 1905–1906 |
Efterträdare: Carl Swartz |