Töcksfors

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Töcksfors
Siffrorna avser orten
SWE-Map Rike.svg
Töcksmark vapen.svg
Läge 59°30′N 11°50′O / 59.5, 11.833
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Årjängs kommun
Församling Töcksmark
Folkmängd(2006) 1 062 invånare
Area(2005) 181 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 1 januari 2009)
Töcksmarks kyrka är en korskyrka uppförd i liggtimmer. Den stod färdig 1819.
Övre slussen, Dalslands kanal. Delen Töcksfors kanal byggdes 1911-18. Vattenleden är sammanlagt 21 km lång.
M/S Omega, som trafikerar Dalslands kanal sommartid från bryggan nedanför Töcksfors shoppingcenter.
Töcksfors shoppingcenter invigdes i oktober 2005 av kung Carl XVI Gustaf. Komplexet är 28 000 kvadratmeter stort och rymmer 40-talet butiker.
I september 2008 invigdes den nya tre- och fyrfiliga E 18 mellan Hån och Töcksfors. I bakgrunden pågår arbetena med Töcksfors Handelspark.

Töcksfors är en tätort i Årjängs kommun, Värmland (Värmlands län) och centralort för kommunens västra delar. Töcksfors är beläget drygt fem kilometer från norska gränsen, tio mil från Oslo och tolv mil från Karlstad. Orten har många industrier inom bland annat kablage-, precisions- och papperbranscherna. Under de senaste åren har Töcksfors växt snabbt och bara under 2008 ökade antalet invånare i församlingen med 44 personer till 1 798 invånare.

Samhället, som passeras utmed E18, ligger i ett varierat landskap med skogar, sjöar och områden med öppet landskap vid Dalslands kanals nordligaste del. I Töcksfors finns det två slussar med totalt 10,1 meters nivåskillnad. En gästhamn finns i Sandviken, som ligger i den norra änden av sjön Stora Le (den 19:e största i landet) vilken sträcker sig både in i Norge och cirka 70 kilometer söderut till Dals Ed i Dalsland. Väster om Töcksfors längs gränsen mot Norge stiger terrängen från dryga 100 meter och når som högst närmare 300 meter över havet.

I Töcksfors ligger ett 28 000 kvadratmeter stort köpcentrum inriktat på gränshandlande norrmän som invigdes av kung Carl XVI Gustaf i oktober 2005. Dessutom håller ytterligare ett handelsområde, Lindudden, på att anläggas och flera nya sjönära bostadsområden planeras.

De lokala idrottsföreningarna Töcksfors IF och Örje IL invigde i januari 2007 en gemensam skidanläggning bestående av bland annat ett 2,5 kilometer långt konstsnöspår. Skidanläggningen ligger utmed E18, på den svensk-norska gränsen. I sin budget för 2009 har kommunen avsatt pengar till en ny fotbollshall vid Hagavallen i Töcksfors.

En ny tre- och fyrfilig sträcka av E18 mellan Töcksfors och Hån började byggas 2006 och invigdes av infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) den 29 september 2008. Under 2009 inleds även byggnationen av en ny gemensam svensk-norsk tullstation vid Riksgränsen längs E18.

Innehåll

Historia

Töcksfors bruk

Töcksfors anlades som järnbruk av regementsskrivaren Anders Atterberg (1747-1824) omkring 1796. Järnbruket fick privilegier 1797 för manufakturverk med knipphammare samt två spikhamrar under namnet Tyxmarks manufacturverk. Bruket utvidgades 1831 med stångjärnssmide. Orten utvecklades snabbt och som kuriosa kan nämnas, att ett kungligt brev redan den 29 maj 1811 lämnade bifall till inrättandet av en köping vid Töcksmarks kyrka. Planerna fullföljdes dock icke. Bland senare ägare till bruket kan brukspatron Carl Sandelin och den kända värmländska bruksfirman Wallroth & Wahlund nämnas. Firmans förvaltare Elof Lagrelius köpte senare bruket för att år 1870 överlåta det till det då nybildade Töcksfors Aktiebolag.

Midsommaraftonen 1871 lades järnhanteringen ned, och istället började man omgående att anlägga ett träsliperi vilket stod färdigt 1873. Hånsfors träsliperi, beläget ett par kilometer längre västerut, nära norska gränsen, anlades samtidigt som Töcksfors. Lagrelius byggde även upp en ångsåg i Töcksfors.

Töcksfors AB drabbades av den nedgång i konjukturen som kom ett par år därefter. Dödsstöten kom den 11 september 1877 då en brand bröt ut i ett torkskåp på övre våningen i sliperibyggnaden i Töcksfors. Träsliperiet brann ned till grunden och Töcksfors AB gick senare under året i konkurs. Lagrelius måg, brukspatron J. N. Biesèrt, köpte de båda bruken 1880 och återuppbyggde det brunna sliperiet vid Töcksfors. Under Biesèrts ledning moderniserades och utvidgades rörelsen. Bland annat förvärvades det förr så betydande Lennartsfors järnbruk 1885 och år 1897 utbyggdes Hånsfors bruk med ett modernt pappersbruk.

År 1912 köptes bruken i Töcksfors och Hånsfors av Uddevallabaserade Sannes Söners AB. Den 23 januari 1922 drabbades åter Töcksfors av en eldsvåda och träsliperiet brann ned till grunden. Driften hade då legat nere i ett halvår och det var tveksamt om fabriken skulle byggas upp. Massafabriken återuppfördes emellertid, och var därefter i drift till 1950. Ungefär samtidigt nedlades också Hånsfors bruk.

Dramatiken under kriget

Eftersom Töcksfors är beläget bara drygt fem kilometer från norska gränsen längs dåvarande Riks-9:an förlades ett stort antal soldater i området för att försvara vårt land mot ett eventuellt tyskt angrepp. Stridsvagnshinder byggdes liksom mängder av underjordiska fort och befästningar. Läget var spänt, men lyckligtvis behövde aldrig någon soldat ta till vapen. Några dagar efter att Tyskland ockuperat Norge i april 1940 valde den norske generalen Erichsen som var ansvarig för försvaret av Östfold att kapitullera och gå över gränsen till Töcksfors där hans 5 000 man avväpnades. Många norrmän flydde även över gränsen längs de olika flyktingrutterna som i stor utsträckning startade i Oslo och gick genom skogar och över sjöar. Många gränsbor, både norrmän och svenskar riskerade sina liv för att rädda både judar och motståndsmän som behövde ta sig över till Sverige när de ställde upp som gränslotsar. En av de livligast trafikerade rutterna slutade hos Rut och Paul Edvinsson på Römungsnäset strax innanför gränsen i Östervallskog nordväst om Töcksfors. En hel del kurirer vandrade även över gränsen, bland annat med budskap till och från den norska legationen i Oslo.

Töcksfors utveckling under senare delen av 1900-talet

När verksamheten vid de två bruken nedlades 1950 innebar det ett svårt slag för orten, och först i början av 1960-talet kom en vändning med en del nya industrier, bland andra TVAB (Töcksfors Verkstads AB). Den utvecklingen har sedan fortsatt med företag som Westbaltic Components (precisionsplåttillverkning), Nokalux (tillverkning av armaturer) och Töcksfors Emballage (påstillverkning). De många tillverkningsföretagen har satt orten på kartan med sin Gnosjöanda. De senaste åren har alltså även handeln växt kraftigt och tack vare gränshandeln har Töcksfors numera inte mindre än fem större livsmedelsbutiker samt ett köpcentrum.

Det finns även ett antal butiker i centrum samt flera matställen varav två, Restaurang Waterside och Café Kvarnen ligger alldeles intill Dalslands Kanal. För den som vill övernatta i Töcksfors finns Gränshotellet som kom till redan på 1930-talet som Järnvägsmännens semesterhem, vandrarhemmet Turistgården, Töcksfors Rumsuthyrning mitt i centrum samt Sandvikens Camping som även har ett tiotal stugor.

Kända personer från Töcksfors

  • Leif-Erik Nygårds, världsfotograf, som bland annat tog de sista bilderna av Marilyn Monroe 1962. Sonen Per Nygårds, ishockeyspelare i Djurgårdens IF och senare tränare.
  • Ishockeysläkterna Steen och Labraaten som fostrat storspelare som Thomas Steen, Malte Steen och Alexander Steen samt Dan Labraaten och Ulf Labraaten.
  • Niklas Biesèrt, bruksägare och politiker
  • Elof Biesèrt, affärsman och politiker (liberal). Ledamot av riksdagens andra kammare 1900-07. Ledamot av första kammaren 1911. Finansminister 1905-06.
  • Runar Patriksson, riksdagsledamot (fp), 1998-2006.
  • Hästuppfödaren Sigurd Nilsson som födde upp storhästen Callit som i augusti 1987 vann VM-loppet på Roosevelt Raceway i New York och besegrade hela världseliten.
  • Per Thöresson[källa behövs], tidigare UD-tjänsteman, sedan 2006 Sveriges ambassadör i Schweiz

Sevärdheter

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Externa länkar

Personliga verktyg