Från Rilpedia

Eduard Ludendorff, född 10 juli 1790, död 28 juni 1824, var invandrad till Sverige från Stettin, och grundade Sveriges första Sparbank 1820. Gift med Amalia Hohmeyer.

Ludendorff kom från en vitt utbredd köpmanssläkt, och efter att ha genomgått Handelsakademien i Berlin 1803-1804, fick han anställning på J G Ludendorffs handelskontor i Stettin 1805-1808.
Han kom till Göteborg i slutet av 1808 i samband med kontinentalblockaden och fick den 1 januari 1809 anställning som bokhållare hos konsul Olof Beckman. Från början av 1811 och till mitten av 1812 innehade han samma befattning hos Anders Björnberg. Den juli 1812 blev han delägare i grosshandlarfirman Ungewitter, Ludendorff & Co och invaldes i Handelssocieteten, på rekommendationer av bland andra grosshandlare Fr. Willerding och kommerserådet J F Hohmeyer. Grosshandlareverksamheten innehöll maltförsäljning från egen tillverkning vid Magasinsgatan, tysk råg, norsk sill, tran samt kaffe och tobak med mera. Firman ägde Sörhallen i Lundby socken och anlade en spikfabrik i Mölndal.

Ludendorff köpte 1819 fastigheten i 2:dra roten nummer 36-37, Västra Hamngatan 15.

Han ägde dessutom Kollereds bruk, nära Uddevalla och andelar i ett av de första ångfartygen i Sverige.

Den 28 oktober 1820 grundade han Sveriges första sparbank i Göteborg. Orsaken var att staden hade genomlidit svåra tider, och banken förmodades minska fattigdomen på sikt. Dess första lokal var Västra Hamngatan 15 (hörnet av Kungsgatan), Ludendorffs hem.

Ludendorff avled i vattusot på sommaren 1824 vid 34 års ålder, och begravdes den 2 juli på Örgryte gamla kyrkogård.

Källor

• Kungl. Myntkabinettet - Sparbankens historia: Ludendorff, en företagsam invandrare
• Kungl. Myntkabinettet - Sparbankens historia: Eduard Ludendorff
• Göteborg förr och nu, "Kreditinstituten i Göteborg 1820-1875", Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s.117
• Göteborgs Sparbank 1820-1945, Emil Sommarin 1945 s.15-19