Drosteeffekten

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Droste.jpg

Drosteeffekten (eller rekursiv bild) är ett ursprungligen holländskt begrepp för en särskild sorts rekursiva bilder[1], vilka inom heraldiken benämns mise en abyme. En bild som innehåller drosteeffekten visar en mindre version av sig själv i bilden, på ett ställe där en liknande bild rimligen kunde förväntas återfinnas. Denna mindre version visar i sin tur en än mindre bild på samma ställe och så vidare. Teoretiskt kan detta pågå i evighet, men i praktiken fortsätter det bara så länge bildens upplösning tillåter, vilket inte är så länge, då varje iteration exponentiellt minskar bildens storlek. Detta är ett visuellt exempel på en strange loop, ett själv-refererande system.

Innehåll

Ursprung

Effekten har fått sitt namn efter en specifik bild, som i olika varianter uppträtt på burkar och förpackningar från Droste kakaopulver, ett större nederländskt varumärke, grundat av Gerardus Johannes Droste i Haarlem sommaren 1863.[2] Bilden visar en sköterska med en serveringsbricka med en kopp varm choklad och en burk av sagda märke.[3] Ursprungligen hade sköterskan bara en påse på brickan, den rekursiva effekten tillkom på förpackningarna 1904[4], och underhölls i årtionden, som en del av varumärket.

Droste-sköterskan är troligen uppfunnen av reklamkonstnären Jan (Johannes) Musset, som hade inspirerats av en den schweiziske målaren Jean Etienne Liotards pastell La serveuse de chocolat (eller La belle chocolatière). Sköterskan skulle symbolisera den hälsosamma effekten av chokladmjölk. Fram till 1914 hade hon ett rött kors på armbindeln, men sedan Internationella Röda Korset protesterat togs den bort.[4]

Enligt utsago var det poeten och kolumnisten Nico Scheepmaker som introducerade begreppet drosteeffekt i en vidare omfattning i slutet av 1970-talet.[5]

Sätt att skapa effekten

En bildskärm som visar sig själv rekursivt.

Ett exempel på drosteeffekten kan enkelt skapas genom att placera två speglar framför varandra. En annan metod kan vara att filma sin egen tv-apparat med en videokamera, medan man visar resultatet på samma tv-apparat.

Den nederländska konstnären M. C. Escher var känd för att leka med multipla simultana perspektiv i bilder, och rekursiva bilder var ett av hans verktyg.

I böckerna Gödel, Escher, Bach samt I Am a Strange Loop använder Douglas Hofstadter Eschers rekursiva bilder för att visuellt illustrera hans argument att mänskligt medvetande är essentiellt en liknande form av rekursion (a strange loop).

Andra exempel

En rekursiv bild av en urtavla illustrerar drosteeffekten i spiral. Bilden är influerad av Eschers arbeten och renderad medelst en plugin för GIMP

Den amerikanske komikern Stephen Colbert har ett självporträttspiselkransen där drosteeffekten används. En ny målas varje säsong, med ytterligare en nivå av rekursion tillagd.

Stefaneschitriptyken, en altartavla från 1320 av Giotto di Bondone, visar kardinal Stefaneschi på en av sina paneler, där han erbjuder sagda triptyk till Sankte Per[6].

Den svenska serietidningen Bamses julnummer pryddes ofta av drosteeffekter under 1980-talet.

Omslaget till Pink Floyds album Ummagumma är ett annat känt exempel.

Andra rekursiva varumärken:

Se även

Referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. Nänny. Max and Fischer, Olga, The Motivated Sign: Iconicity in Language and Literature pp.37, John Benjamins Publishing Company, (2001) ISBN 9-027-22574-5
  2. Droste History
  3. Törnqvist, Egil. Ibsen: A Doll's House, pp.105, Cambridge University Press (1995) ISBN 0-521-47866-9
  4. 4,0 4,1 kaffedåse.dk - en af verdens største samlinger af kaffedåser
  5. Droste, altijd welkom
  6. http://mv.vatican.va/3_EN/pages/PIN/PIN_Sala02_03.html

Externa länkar

Personliga verktyg