Serietidning

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Serietidning, seriemagasin, benämning på tidning som i huvudsak innehåller tecknade serier. Andelen serier i en serietidning kan variera. Bland seriesamlare - liksom i Seriekatalogen - används termen "renodlad serietidning" för en tidning med mer än 50% serier, och "icke renodlad serietidning" för en publikation med 25-50% serier.

Ofta är en serietidning på något sätt periodisk, men varianter med enstaka tidningar, begränsade utgivningar etc. förekommer. Gränsen mellan serietidning och andra publikationer kan ofta vara flytande, till exempel finns det smalare seriealbum med mjukare pärmar eller en tjockare serietidningar med hårdare omslag.

Innehåll

Historik

USA

Serietidningar växte fram i USA under 1930-talet, då äventyrsserierna slog igenom. Tidigare var det mest humorserier, och då fick man vänta från dag till dag, då serien fortsatte i dagstidningarna. Men nu kunde man nu köpa hela serieäventyr och läsa. Oftast kom serietidningarna en gång per vecka eller månad. Serietidningar fick sitt stora genombrott då superhjälteserierna kom, bland annat Stålmannen från 1938. I dag dominerar superhjältegenren den amerikanska serietidningsmarknaden stort - de största förlagen är Marvel Comics (Spider-Man, X-Men m.fl.) och DC Comics (Batman, Superman m.fl.). I allt väsentligt är de inhemska serier som ges ut i serietidningsform, medan Manga-utgivningen, liksom den marginella utgivningen av europeiska serier - huvudsakligen sker i seriealbum och i bokform.

Sverige

Den första serietidningen i Sverige var Musse Pigg-tidningen 1938. I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något för att från och med 1960-talet börja växa igen. Under 1980-talet utvecklades Sverige kraftigt som serieland, då nya små men ambitiösa förlag föddes. Under 1990-talet minskade dock serietidningsmarknaden kraftigt, delvis som en följd av det växande dator- och TV-spelsintresset.

Vid millennieskiftet hade den danska mediekoncernen Egmont, genom Egmont Serieförlaget (nuvarande Egmont Kärnan), i princip uppnått monopol på den svenska marknaden. Förlaget är fortfarande det mest inflytelserika, men sedan år 2000 är även den norska Schibsted-koncernen aktiv genom Schibsted Förlagen AB (tidigare Full Stop Media). Marknaden består till största delen av amerikanska serier och disneyserier (som produceras i Europa), samt svenskproducerade serier, huvudsakligen inom humorgenren. Bland de serietidningar som helt eller till största delen innehåller svenska serier märks anrika titlar som 91:an, Lilla Fridolf, Bamse och Åsa-Nisse samt nyare tidningar som Hälge, Uti vår hage och Herman Hedning.

Framgångsrika svenska titlar

Sex serietidningar har passerat gränsen för 1 000 utgivna tidningar:

  1. Kalle Anka & C:o (utgiven sedan 1948, ca 2 500 tidningar utgivna)
  2. Seriemagasinet (1948-2001, ca 1 500)
  3. Fantomen (1950-idag, ca 1 400)
  4. 91:an (1956-idag, ca 1 100)
  5. Starlet (1966-1993, ca 1 000)
  6. Knasen (1970-idag, ca 1 000)

Övriga nuvarande titlar med flest utgåvor:

  1. Min Häst (1972-idag, ca 870 utgåvor)
  2. Lilla Fridolf (1960-2006, ca 790)
  3. Agent X9 (1969-idag, ca 470)
  4. Bamse (1973-idag, ca 430)
  5. Penny (1982-idag, ca 420)
  6. Spider-Man (1978-idag, ca 370)
  7. Tom & Jerry (1979-idag, ca 320)

Seriedebatten

I början av 1950-talet började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn, serier och samhälle utkom.

Sedan 1980-talet har dock serietidningarna dock blivit alltmer accepterade, och nämns numera mycket sällan som "syndabock" då underhållningsvåld debatteras.

Se även

Externa länkar

  • seriesam.com Värderingsguide för alla svenska serietidningar
Personliga verktyg