Från Rilpedia

Dollartåget var den vardagliga svenska benämningen på ett kryssningståg i regi av SJ, som under 1950-och 1960-talet befordrade främst utländska turister från Stockholm till norra Sverige.

Tåget uppkom som ett försök att minska efterkrigstidens valutabrist, och man riktade sig i första hand till köpstarka amerikanska turister, därav det snabbt myntade smeknamnet. Den 3 juli 1950 avgick tåget för första gången på en veckolång resa till polcirkeln. Man stannade under färden vid olika sevärdheter, till exempel Siljansbygden och Döda fallet.

Tåget, som av dåtidens svenskar ansågs vara mycket exklusivt, bestod av de modernaste av SJ:s sov-, salongs- och restaurangvagnar. Ett tågsätt tog maximalt 48 gäster, alla i singelkupéer, vilka betjänades av 16 personers besättning. Några vagnar var specialanpassade, bland annat fanns en resgodsvagn som var försedd med dusch och en förstaklassvagn som var försedd med bar.

SJ lade ner tåget i slutet på 60-talet på grund av vikande efterfrågan, högre svenska lönekostnader och ett minskat behov för svenska staten att dra in hårdvaluta till landet. Liknande tågresor fortsatte dock att arrangeras i regi av Reisebüro Norden i Hamburg, en resebyrå delägd av SJ Resebyrå. Upplägget var i stort sett detsamma men resenärerna var tyskspråkiga. Dessa tåg gick till omkring 1980, då även de upphörde på grund av prisläge och bristande efterfrågan.

SJ har på 2000-talet ett dotterbolag, SJ Event, som organiserar chartertåg och specialtåg. En vanlig destination är Åre, och de har då svenska skidturister.