Fläckig hyena

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Crocuta crocuta)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Fläckig hyena
Status i världen: Behov av åtgärder[1]
Crocuta-leipzig.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Rovdjur
Carnivora
Familj: Hyenor
Hyaenidae
Släkte: Crocuta
Kaup, 1828
Art: Fläckig hyena
C. crocuta
Vetenskapligt namn
§Crocuta crocuta
Auktor: Erxleben, 1777
Artens utbredningsområde
Artens utbredningsområde
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Fläckig hyena (Crocuta crocuta) är en art i familjen hyenor. Denna hyena finns bara i Afrika.

Innehåll

Kännetecken

Hyenorna tillhörande denna art är cirka 165 centimeter från huvud till bakdel och därtill kommer ytterligare cirka 35 centimeter svans. Mankhöjden är cirka 90 centimeter och djuret kan väga över 80 kilogram. Pälsen är gulbrun med mörka fläckar. Öronen är avrundade och mindre än hos den strimmiga hyenan.

De främre extremiteterna är tydlig större än de bakre. Varje fot har fyra tår och klorna är indragbara. Denna hyena har stora käkar med starka muskler och kan därför äta delar av bytesdjuren som är problematiska för andra rovdjur, till exempel hud, segt kött och ben. På grund av det väl utvecklade matsmältningssystemet omsätter hyenan även bytens tänder och horn.

Honan saknar vagina och har en förstorad klitoris som ser ut som en penis, något man tidigare trodde orsakades av androgener. Senare forskning har visat att det troligen beror på morfogenesis och sexuell efterapning inom arten.[2]

Utbredning

Den fläckiga hyenan föredrar savann som levnadsområde. De flesta individer finns i de stora gräsregionerna av östra och södra Afrika. Dessutom förekommer arten i halvöknen, bergsområden (upp till 4 000 meter över havet) och öppna skogar.

Levnadssätt

Flocken

Den fläckiga hyenan lever och jagar i flock. Revirets gränser markeras av bägge könen med vätska från analkörteln. I territoriets centrum ligger bon som bara nyttjas av en hona med ungdjur. Hanarna och honor utan ungar vilar utanför bon. Den fläckiga hyenan är huvudsakligen aktiv på natten. Då och då uppkommer aggressivt beteende mellan flockens medlemmar. Orsaken är oftast oenigheter om bytets delning eller en hona som försvarar sina ungar mot andra medlemmar i flocken. I vissa fall får hyenorna svåra sår av dessa strider. Den fläckiga hyenan har ett läte som påminner om människans fnissning eller skratt och den kallas därför i afrikanernas vardagsspråk för "Laughing Hyena".

Trots de beskrivna aggressionerna bland hyenorna har de ett högt utvecklad socialt beteende när det gäller att försvara flockens medlemmar mot andra djur. Det finns berättelser om unga hyenor som först blivit fångade av afrikanska vildhundar och sedan fritagna av sina artfränder.

Fortplantning

Fläckig hyena med två ungar

Till skillnad från vargen har flera honor i hyenornas flock möjlighet att föda ungar samtidig. För rätten att para sig uppkommer ibland strider mellan hanarna. Dräktigheten varar vanligtvis i hundra dagar. Per kull födas oftast två ungdjur, som jämfört med andra rovdjursungar är bra utvecklade. De föds med öppna ögon, har fullt utvecklade tänder och är ganska aktiva. Ansvarig för ungarnas uppfostran är honan men ibland iakttas även hanar som leker med sina ungar. Efter ett år lämnar några ungar flocken medan andra stannar kvar.

Ofta uppkommer de beskrivna aggressionerna redan mellan syskon. Honans uppgift är oftast att skilja de stridande ungdjur från varandra för att avvärja större skador. Ungarnas beteende är ingen lek utan tydlig allvar. Motsvarigheter finns även hos andra djurarter, till exempel hos sandhajar (Odontaspididae).

Föda

Efter nilkrokodilen och lejonet är fläckig hyena den tredje största köttätaren i Afrika. Även om hyenor är mest kända som asätare, så är de skickliga jägare. En individ eller en flock kan fälla mindre grupper av antiloper, gaseller eller zebror. I östafrikanska nationalparker iakttas ofta hyenor som vandrar kring ett ätande lejon tills lejonet lämnar bytet. Därför antogs länge felaktig att hyenor följer efter lejon för att äta upp resterna. Sanningen är att det var lejonet som stal djuret från hyenan, som själv hade nedlagt bytet. Å andra sidan förekommer det ibland att en stor flock hyenor rånar en lejonhona - men aldrig en lejonhane - på sitt rov.

Förhållandet mellan självjagade byten och as ligger vid 85:15. Som tidigare beskrivits äter fläckig hyena alla delar av bytet. Under jakten når hyenan en hastighet av 60 km/h. De kan hålla hastigheten längre än flera bytesdjur som är snabbare i början. Vanligtvis hugger hyenan i offrets bakre extremiteter och sedan i bytets mage.

Övrigt

Fläckig hyena är mycket vanlig i Afrika och arten räknas inte alls som hotad. De finns även i närheten av människans boplatser och ibland förekommer angrepp mot människor. Trots att hyenor inte är husdjur hålls de ibland liksom hundar och det förekommer att en person går med ett par hyenor, som är utrustade med koppel och munkorg, genom tätt frekventerade gator.

Under istiden levde en nära släkting till fläckig hyena i Europa. Det antas att Crocuta crocuta spelaea (tidigare Hyaena spelaea) var en allvarlig konkurrent för tidiga människor.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

  1. Hyaena Specialist Group 1996. Crocuta crocuta. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061204.
  2. Goymann, East, Hofer, Androgens and the Role of Female Hyperaggressiveness in Spotted Hyenas Hormones and Behavior. (39).sid. 83-92. doi:10.1006/hbeh.2000.1634.

Externa länkar

Personliga verktyg