Från Rilpedia

Carl Fabian Emanuel Björling, född 30 november 1839 i Västerås, död 6 maj 1910, var en svensk matematiker och meteorolog. Han var son till matematikern Emanuel Björling och far till juristen Carl Georg Björling.

Björling blev vid Uppsala universitet 1863 filosofie doktor (primus) och samma år docent i matematik. År 1867 utnämndes han till lektor i matematik och fysik vid Halmstads läroverk, varefter han under åren 1873-1904 var professor i matematik vid Lunds universitet.

Björling publicerade vetenskapliga arbeten i lärda samfunds handlingar och tidskrifter, men utöver dessa även populära arbeten. Han var censor vid mogenhetsexamina från 1880 och hade plats i 1882-84 års läroverkskommitté. Åren 1882-88 var han ordförande i Akademiska Föreningen. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1886 och av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1888.

Bibliografi i urval

• Meteoriter och kometer (1874)
• Om vindarnas lagar och försöken till väderleksförutsägelser (andra upplagan 1875)
• Solen (tredje upplagan 1874)
• Lärobok i integralkalkyl (1877)
• Klangfärger och språkljud (1880)
• Lärobok i differentialkalkyl och algebraisk analys (andra upplagan 1893)
• Lärobok i nyare geometri (1896)

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Björling, 1904–1926 ^(Not).

Se även

• Björling (släkt)