Capella
Från Rilpedia
Observationsdata Epok J2000 |
|
---|---|
Stjärnbild | Kusken |
Rektascension | 05t16m41,4s |
Deklination | +45°59'53" |
Skenbar magnitud (V) | +0,08 +0,6/+1,1 |
Stjärntyp | |
Spektralklass | G5IIIe+G0III |
Astrometri | |
Radialhastighet (Rv) | 30,2 km/s |
Egenrörelse (μ) | RA: 75,52 mas/år Dek.: -427,13 mas/år |
Parallax (π) | 77,29± 0,89 mas |
Avstånd | 42,2 lå (12,9 pk) |
Absolut magnitud (MV) | -0,5 +0,14/+0,29 |
Detaljer | |
Massa | 2.69/2.56 M☉ |
Radie | 12.2/9.2 R☉ |
Luminositet | 78.5/77.6 L☉ |
Temperatur | 4940/5700 K |
Andra beteckningar | |
Alhajoth, α Aurigae, 13 Aurigae, HR 1708, HD 34029, Gl 194, BD+45°1077, FK5 193, HIP 24608, SAO 40186, GC 6427, ADS 3841, CCDM J05168+4559 |
Capella (α Aurigae / α Aur / Alfa i Kusken) är den fjärde ljusstarkaste stjärnan i norra halvklotet och den 11:e ljusstarkaste stjärnan i hela himlavalvet. Den ligger närmare norra himmelspolen än någon annan ljusstark stjärna (Polstjärnan är ganska ljussvag i jämförelse) och har därför spelat en viktig roll i många mytologiska berättelser: en inskription som daterats till 2000 f.Kr. hänvisar till Capella. I astrologin varslade Capella om civila och militära hedersbetygelser samt stundande förmögenhet.
Namnet Capella betyder lilla geten på latin och hänvisar till geten som bärs på Kuskens vänstra axel.
I astronomin är Capella intressant eftersom den egentligen är en flerdubbel stjärna – alltså ett stjärnsystem. Capella består av fyra komponenter varav jättestjärnorna Aa and Ab utgör den näst ljusstarkaste spektroskopiska dubbelstjärnan. Komponent Aa har spektraltyp G8 III och komponent Ab spektraltyp G1 III. Komponenterna C och D är röda dvärgar, med spektraltyperna M1 respektive M4.
Stjärnsystemet ligger 42,2 ljusår från jorden (baserat på Hipparchos parallaxmätning à 77,29 ± 0,89 millibågsekunder).
Capella är Dalarnas landskapsstjärna.