Schack
Från Rilpedia
Schack är ett brädspel för två deltagare. Ordet "schack" kommer från det persiska ordet shah, vilket betyder "kung". Schack hör till spel med fullständig information vilket innebär
- att allt som händer är synligt för båda spelarna,
- att det är ett rent skicklighetsspel utan inslag av tur
- att det teoretiskt finns en optimal strategi för någon av spelarna (som dock är okänd).
Innehåll |
Regler
Schack spelas på ett kvadratiskt bräde med 8×8=64 rutor som är färgade omväxlande vita och svarta (kan dock även vara röda och blå eller dylikt). Den ena spelaren kallas vit och startar med en uppsättning ljusa, vanligen vita schackpjäser. Den andre spelaren, svart, startar med motsvarande mörka, eller svarta pjäser. Pjäserna är av sex slag och varje spelare börjar med följande:
Enligt en vanlig terminologi delas pjäserna upp i bönder, lätta pjäser (springare och löpare, ofta kort och gott kallade pjäser), tunga pjäser (torn och dam) samt kung. Alla pjäser har sina egna förflyttningsregler.
- Bönderna flyttas alltid framåt, och kan alltså inte backa eller gå rakt åt sidorna. De kan i sitt första drag gå en eller två rutor framåt, därefter endast en ruta i taget. Bönderna kan däremot inte slå på detta sätt utan endast diagonalt, en ruta snett framåt åt höger eller vänster. När en bonde når åttonde raden promoveras den omedelbart till en av spelaren valfri pjäs. Den får inte promoveras till kung eller fortsätta vara bonde. En bonde kan med andra ord aldrig stå på rad ett eller åtta.
- Löparen går endast på diagonalerna, obegränsat antal steg om den inte blockeras av en annan pjäs.
- Springaren eller "hästen" går diagonalt i ett fält av två gånger tre rutor. Man kan också säga att den går två steg framåt och ett åt sidan (eller ett fram och två åt sidan). Springaren är den enda pjäsen som får hoppa över andra pjäser.
- Tornet går rakt framåt, bakåt, eller åt sidan, obegränsat antal steg.
- Damen går som en löpare och ett torn tillsammans, alltså obegränsat antal steg antingen rakt framåt, bakåt, åt sidan eller diagonalt.
- Kungen går som damen, med begränsningen ett steg i taget. Kungen får aldrig ställas så att den är hotad av någon annan pjäs.
Två speciella drag förekommer, och utgör alltså undantag från ovanstående regler. Det ena är "rockad", vilket innebär att kungen flyttas två steg i riktning mot ena tornet. I omedelbar anslutning, det vill säga innan turen gått över till motståndaren, flyttas tornet till den ruta vid sidan av kungen, som ligger belägen så att tornet "hoppar över" kungen. Rockad får endast utföras om varken kungen eller tornet tidigare flyttats, samt om ingen av de rutor kungen passerar är utsatt för något hot. Således får ej en rockad genomföras då kungen står i schack.
Det andra specialdraget kallas "en passant" och innebär att om en bonde flyttats två steg, och därvid passerar ett fält kontrollerat av en motståndarbonde, får motståndaren i sitt omedelbart efterföljande drag lov att slå denna med sin egen bonde som om den bara gått ett steg.
För att underlätta beräkningar av styrkebalansen på brädet tilldelas pjäserna ofta olika värde. Bonden räknas som 1, springare och löpare som 3, torn som 5 och damen som 9 eller 10 poäng. Detta brukar benämnas som pjäsernas "bytesvärde". Tre bönder värderas alltså lika med en löpare, två torn är något starkare än en dam osv. Kungen är omöjlig att sätta ett bytesvärde på, eftersom denne måste vara i bruk så länge spelet pågår. Därmed är kungens bytesvärde ovärderligt. Vad som är säkert är att kungens verksamhet tilltager i slutspelet, eller när bägge damerna tagits ur spel. Då kan dennes ställning vara starkare än en lätt pjäs.
Vit gör alltid första draget, sedan sker dragen omväxlande (man får inte stå över sitt drag) ända tills något av följande inträffar:
- En vinstställning uppstår (Schack matt).
- En remiställning uppstår.
- En spelare ger upp.
- Spelarna kommer överens om remi. Detta sker genom att den ene spelaren "bjuder remi" och den andre accepterar. Kutym är att man bjuder remi i omedelbar anslutning till att man utför ett drag.
- En spelares tid tar slut. (Om partiet spelas med tidsbegränsning.)
I korthet kan man säga att den vinstställning som båda försöker uppnå kallas schackmatt eller bara matt och innebär att en spelare fångar motståndarens kung i nästa drag, oavsett vad motståndaren gör.
Om en pjäs vidrörs måste den flyttas, om inte spelaren innan har uttryckt "j'adoube" (jag rättar till). Kan pjäsen inte flyttas, på grund av att draget blir illegalt, får draget inte utföras. Det är även otillåtet att avstå från att göra sitt drag, såvida spelaren givetvis inte ger upp spelet.
Det finns mängder av schackböcker för nybörjare att läsa för den som vill lära sig mer.
Officiella schackvärldsmästare
- Wilhelm Steinitz - Tyskland (1886–1894)
- Emanuel Lasker - Tyskland (1894–1921)
- José Raoúl Capablanca - Kuba (1921–1927)
- Alexander Aljechin - Ryssland/Sovjetunionen/Frankrike (1927–1935 och 1937–1946. Aljechin dog som regerande världsmästare)
- Max Euwe - Holland (1935–1937)
- Michail Botvinnik - Sovjetunionen (1948–1957, 1958–1960 och 1961–1963)
- Vasilij Smyslov - Sovjetunionen (1957–1958)
- Michail Tal - Sovjetunionen (1960–1961)
- Tigran Petrosjan - Sovjetunionen (1963–1969)
- Boris Spasskij - Sovjetunionen (1969–1972)
- Robert Fischer - USA (1972–1975; vägrade försvara sin titel mot Anatolij Karpov 1975)
- Anatolij Karpov - Sovjetunionen (1975–1985)
- Garri Kasparov - Sovjetunionen/Ryssland (1985–2000)
- Vladimir Kramnik - Ryssland (2000–2007)
- Viswanathan Anand - Indien (2007-)
Se även Lista på kända schackspelare och Kategori:schackspelare
Historia
- Se huvudartikel Schackets historia
Många länder hävdas ha uppfunnit schack i någon form. Det ursprung som har störst stöd är att schackspelet uppstod i Indien under namnet Chaturanga. Chaturanga verkar ha uppfunnits på 500-talet. Perserna har också erkänts som uppfinnare av schack, och de äldsta schackpjäserna har hittats i utgrävningar på persiskt territorium. I Iran kallas schack chatrang.
Man säger därför att schack ursprungligen är ett indo-iranskt spel som spreds via Ryssland till Europa och vidare ut i världen. Spelreglerna har också utvecklats; när schack kom till Europa blev till exempel damen en mycket kraftfullare pjäs.
Det existerar också en annan teori om att schack utvecklades från det liknande kinesiska schacket som har funnits i Kina sedan 100-talet.
Själva namnet schack är en gammal benämning på kung, Shah, som länge användes som titel på monarker i Iran. Schackmatt kommer från persiskans Shah Mat, som ordagrant betyder "Kungen är överfallen (eller hjälplös, besegrad) från bakhåll". Det betyder inte ordagrant "kungen är död", vilket är en vanlig missuppfattning.
De äldsta kända referenserna till schack var en mästare som regerade mellan år 224–241, vilket indikerar att schack måste vara äldre än så.
Världsschackförbundet "Fédération Internationale des Échecs", FIDE, grundades i Paris 20 juli 1924.
Kuriosa
Schack spelar en central roll i Ingmar Bergmans berömda film, Det sjunde inseglet, där korsriddaren Antonius Block spelar schack mot döden för att upprätthålla sitt liv.
VM-matcher
Följande är en lista över VM-matcher i schack. Vinnaren i varje match står först. Resultatsiffrorna inom parentes anger segrarens antal vunna partier (+), förlorade partier (-), samt remier (=).
Inofficiella matcher
- 1834 Louis-Charles Mahé de La La Bourdonnais-Alexander McDonnell (+45 -27 =13)
- 1843 Howard Staunton-Pierre Charles Fournier de Saint Amant (+11 -6 =4)
- 1846 Howard Staunton-Bernhard Horwitz (+14 -7 =3)
- 1858 Paul Morphy-Adolf Anderssen (+7 -2 =2)
- 1866 Wilhelm Steinitz-Adolf Anderssen (+8 -6 =0)
Officiella VM-matcher
- 1886 Wilhelm Steinitz-Johannes Zukertort (+10 -5 =5)
- 1889 Wilhelm Steinitz-Michail Tjigorin (+10 -6 =1)
- 1890/91 Wilhelm Steinitz-Isidor Gunsberg (+6 -4 =9)
- 1892 Wilhelm Steinitz-Michail Tjigorin (+10 -8 =5)
- 1894 Emanuel Lasker-Wilhelm Steinitz(+10 -5 =4)
- 1896/97 Emanuel Lasker-Steinitz(+10 -2 =5)
- 1907 Emanuel Lasker-Frank Marshall (+8 -0 =7)
- 1908 Emanuel Lasker-Siegbert Tarrasch (+8 -3 =5)
- 1909 Emanuel Lasker-David Janowski (+7 -1 =2)
- 1910 Emanuel Lasker-Carl Schlechter (+1 -1 =8)
- 1910 Emanuel Lasker-David Janowski (+8 -0 =3)
- 1921 José Raúl Capablanca-Emanuel Lasker(+4 -0 =10)
- 1927 Alexander Aljechin-José Raúl Capablanca(+6 -3 =25)
- 1929 Alexander Aljechin-Jefim Bogoljubov (+11 -5 =9)
- 1934 Alexander Aljechin-Jefim Bogoljubov (+8 -3 =15)
- 1935 Max Euwe-Alexander Aljechin (+9 -8 =13)
- 1937 Alexander Aljechin-Max Euwe (+10 -4 =11)
Matcher under FIDE:s ledarskap
- Världsmästerskapet i schack 1948 Michail Botvinnik (14 poäng av 20 möjliga, turnering med fem spelare, fem cykler à 4 ronder)
- 1951 (FIDE) Michail Botvinnik-David Bronstein (+5 -5 =14)
- 1954 (FIDE) Michail Botvinnik-Vasilij Smyslov (+7 -7 =10)
- 1957 (FIDE) Vasilij Smyslov-Michail Botvinnik (+6 -3 =13)
- 1958 (FIDE) Michail Botvinnik-Vasilij Smyslov (+7 -5 =11)
- 1960 (FIDE) Michail Tal-Michail Botvinnik (+6 -2 =13)
- 1961 (FIDE) Michail Botvinnik-Michail Tal (+10 -5 =6)
- 1963 (FIDE) Tigran Petrosian-Michail Botvinnik (+5 -2 =15)
- 1966 (FIDE) Tigran Petrosian-Boris Spasskij (+4 -3 =17)
- 1969 (FIDE) Boris Spasskij-Tigran Petrosian (+6 -4 =13)
- 1972 (FIDE) Robert Fischer-Boris Spasskij (+7 -3 =11) (FIDE)
- 1975 (FIDE) Anatolij Karpov-Robert Fischer (Karpov vann på w.o. då Fischer uteblev från spel; i kandidatfinalen 1974 i Leningrad vann Anatolij Karpov mot Viktor Kortjnoj med +3 -2 =19)
- 1978 (FIDE) Anatolij Karpov-Viktor Kortjnoj (+6 -5 =21)
- 1981 (FIDE) Anatolij Karpov-Viktor Kortjnoj (+6 -2 =10)
- 1984/85 (FIDE) Anatolij Karpov-Garri Kasparov (+5 -3 =40) (matchen avbruten av FIDE-presidenten)
- 1985 (FIDE) Garri Kasparov-Anatolij Karpov (+5 -3 =16)
- 1986 (FIDE) Garri Kasparov-Anatolij Karpov (+5 -4 =15)
- 1987 (FIDE) Garri Kasparov-Anatolij Karpov (+4 -4 =16)
- 1990 (FIDE) Garri Kasparov-Anatolij Karpov (+4 -3 =17)
VM-matcher under schackvärldens delning mellan FIDE och PCA/Braingames/Classical
- 1992 (Oberoende icke-officiell VM-match) Robert Fischer-Boris Spasskij (+10 -5 =15) (returmatch efter VM-matchen 1972)
- 1993 (FIDE) Anatolij Karpov-Jan Timman (+5 -2 =14)
- 1993 (PCA) Garri Kasparov-Nigel Short (+6 -1 =13)
- 1995 (PCA) Garri Kasparov-Viswanathan Anand (+4 -1 =13)
- 1996 (FIDE) Anatolij Karpov-Gata Kamsky (+6 -3 =9)
- 1998 (FIDE) Anatolij Karpov-Viswanathan Anand (+2 -2 =2)
- 1999 (FIDE) Alexander Chalifman-Vladimir Akopjan (+2 -1 =3)
- 2000 (Braingames; före detta PCA) Vladimir Kramnik-Garri Kasparov (+2 -0 =13)
- 2000 (FIDE) Viswanathan Anand-Alexej Shirov (+3 -0 =1)
- 2002 (FIDE) Ruslan Ponomariov-Vasilij Ivantjuk (+2 -0 =5)
- 2004 (FIDE) Rustam Kasimdjanov-Michael Adams (+3 -2 =3)
- 2004 (Classical; f.d. Braingames) Vladimir Kramnik-Péter Lékó (+2 -2 =10)
- 2005 (FIDE) Veselin Topalov (10 poäng av 14 möjliga; dubbelrondig turnering, 8 deltagare)
Återföreningsmatch mellan FIDE och PCA/Braingames/Classical
- 2006 (FIDE) Vladimir Kramnik-Veselin Topalov (+3 -3 =6; Kramnik vann efter tiebreak, +2 -1 =1)
Schackdatorer
- Se huvudartikel schackdator
Dagens schackdatorer är fullt i klass med och till och med bättre än de främsta spelarna i världen. En milstolpe passerades i maj 1997 när Kasparov och Deep Blue,[1] världens då bästa schackspelare respektive schackdator, möttes över sex partier. Resultatet blev 3,5–2,5 till datorns favör. I slutet av 2006 spelades en match mellan Deep Fritz och den nu regerande världsmästaren Vladimir Kramnik, som datorn vann med 4–2.
Enligt Computer Chess.org är världens bästa schackdatorprogram idag Rybka 2.2 64-bit (med fyra processorer) med en rating på 3123.[2] Det skall jämföras med det bästa en människa har presterat – Garri Kasparov hade 2851 i rating år 1999). De bland vanliga datoranvändare populära programmen Fritz 11 respektive Chessmaster 11 har ratingtal på 2947 respektive 2826 (förutsatt att man kör programmen på en AMD Athlon 64 X2 4600+).[2]
Schackdatorns stora styrka består i dess förmåga att snabbt räkna många drag framåt. Ett modernt program kan jämföra flera miljoner partiställningar per sekund. Genom en bestämd algoritm väljer programmet sedan det drag som ger de bästa möjligheterna. Människans styrka består å sin sida i positionell förståelse och intuitiv känsla, baserad på mönsterigenkänning, för vilka drag som är värda att titta närmare på; en förmåga man med viss, men ökande framgång lyckats införliva i de senare datorprogrammen. Nämnas ska också att schackdatorerna i allmänhet har tillgång till mångtusenfaldigt större databaser bestående av partimaterial, öppnings- och slutspelsvarianter, än vad deras mänskliga motståndare någonsin kan memorera.
Varianter av schack
Det finns flera varianter av schack, bland annat:
- Shogi, den japanska medlemmen av schackfamiljen.
- Xiangqi, den kinesiska versionen av schack.
- bondeschack, där spelarna bara har en kung och åtta bönder vardera.
- tärningsschack, där tärningen talar om hur många drag du får göra: 1 - inget drag, 2 - ett drag, 3 eller 4 - två drag, 5 - tre drag, 6 - tre drag varav ett får vara med en motståndarpjäs.
- raketschack, där vit börjar med ett drag, svart svarar med två drag, vit gör sedan tre drag etc.
Källor
- ↑ IBM Research: Deep Blue (engelska)
- ↑ 2,0 2,1 Computerchess.org: CCRL 40/40 (2008-02-17) (engelska)
Externa länkar
- Världsschackfederationen FIDE:s officiella hemsida
- Sveriges Schackförbund
- Schackkonst
- Dataschack skrivet i javascript utförligt förklarat
Se även