Från Rilpedia

Den här artikeln handlar om schackvärldsmästaren Emanuel Lasker. Se även Edward Lasker, internationell mästare i schack (ej släkt)

Emanuel Lasker, (född 24 december 1868, död 11 januari 1941 i New York City), tysk schackspelare av judisk härkomst, världsmästare 1894–1921.

Till yrket var Lasker matematiker och filosof. Under sin studietid hade han konstant svårt med ekonomin och var tvungen att spela schack för att dryga ut inkomsten.

Lasker vann världsmästartiteln genom att besegra den gamle Wilhelm Steinitz 1894. Matchen spelades i New York, Philadelphia respektive Montreal, och slutade med 12–7 till Lasker. Vid returmatchen 1896 i Moskva blev resultatet 12,5–4,5 till Lasker. Lasker förklarade att Steinitz förlust inte ska tolkas som att dennes idéer var felaktiga, eftersom Lasker själv huvudsakligen hade applicerat Steinitz idéer i matchen. Lasker höll titeln i 27 år innan han slutligen förlorade titeln mot Capablanca år 1921.

År 1933 lämnade Lasker Tyskland tillsammans med sin fru för att fly till England. Han bodde sedan i Sovjetunionen mellan 1935 och 1937, varefter han reste vidare till USA.

Han är känd för sina goda turneringsresultat och för att vara den förste att betrakta psykologi som en viktig aspekt i såväl förberedelser som praktiskt spel.

Som matematiker är Lasker känd för Lasker-Noethers sats om primäruppdelning av ideal.

• Wikimedia Commons har media som rör Emanuel Lasker
  Bilder & media