Bombdåden i Madrid 2004

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Minnesplakat uppsatt av den Madridska kommunen till minne av de döda i bombdådet

Bombdådet i Madrid (på spanska även känt som 11-M efter datumet 11 mars), Spanien, mediers benämning på det attentat som genomfördes mitt under morgonens rusningstrafik, på flera Cercanías-pendeltåg vid tre olika stationer i Madrid. Attentatet, som utfördes den 11 mars 2004, räknas som ett av de värsta attentat som ägt rum i Europa under fredstid.

Vid attentatet dödades 191 personer och drygt 2 000 skadades. Många av de drabbade var utlänningar och illegala invandrare, vilket försvårade identifieringsarbetet eftersom flera familjer var rädda att de skulle bli utvisade. Tre dagars landssorg utlystes i Spanien och de flesta europeiska länderna höll en tyst minut måndagen den 15 mars till minne av offren.

Explosioner ägde rum i ett antal tågvagnar vid stationerna Atocha, El Pozo och Santa Eugenia strax efter halv åtta på morgonen. De var inställda att explodera inne på stationsområderna där folk kliver av och på, för att orsaka maximal förödelse. På det två minuter försenade tåget till Calle Téllez ägde explosionen rum 500 meter från Atocha-stationen. Senare återfanns även tre odetonerade laddningar, som enligt den spanske regeringsmannen Eduardo Zaplana varit inställda att detonera när räddningsmanskapet anlände.

Ansvariga

Trots att det tidigt fanns tecken på att dådet var ett verk av islamistiska terrorister hävdade den spanske inrikesministern Ángel Acebes (PP) att den baskiska separatiströrelsen ETA var ansvarig. En dag senare dementerades alla påstående om ETAs inblandning av ledare för separatiströrelsen i den baskiska nyhetstidningen Gara. Polisens spaningar fokuserades redan från början på islamistiska nätverk, och två dagar efter attackerna greps tre marockaner och två indier misstänkta för inblandning i dådet.

Partido Popular-regeringen förlorade valet som hölls den 14 mars, tre dagar efter dådet. En orsak till regeringens oväntade förlust kan ha varit att allmänheten uppfattade regeringens försök att skylla dåden på ETA som ett oärligt försök att ta fokus från sin egen impopulära Irak-politik.

Socialistpartiet, som vann valet, hade under valkampanjen lovat att dra tillbaka Spaniens trupper från Irak, vilket man också gjorde strax efter valet.

Den 3 april 2004 dog flera av de huvudmisstänkta för dådet. De sprängde sig själva till döds i en lägenhet i Madrid-förorten Leganés, när polisen förberedde en stormning av lägenheten. Bland de döda fanns tunisiern Sarhane ben Abdelmajid Fakhet, som misstänktes vara ledaren bakom den grupp som utförde bombdåden den 11 mars.

Den 31 oktober 2007 föll domarna mot 28 personer som pekats ut som ansvariga, 7 friades och 21 fälldes. De strängaste straffen som utdelades var 40 000 år i fängelse. De tre personer som utpekats som de som planerat dådet frikändes, vilket orsakat starka reaktioner.

Se även

Personliga verktyg