Euskadi ta Askatasuna
Från Rilpedia
- Uppslagsordet ETA omdirigerar hit. För andra betydelser, se ETA (olika betydelser).
Euskadi ta Askatasuna (ETA; baskiska för "Baskerlandet och friheten") är en baskisk separatistisk rebellgrupp som har som mål att skapa en självständig och socialistisk baskisk stat av sju spanska och franska provinser i Pyrenéerna. ETA är stämplat som en terroristorganisation av FN, USA och EU. Mellan 1968 och 2003 anses omkring 800 personer ha dödats i terrordåd utförda av ETA.[källa behövs] De metoder som används är främst bombdåd och riktade avrättningar, riktade mot myndighetspersoner, intellektuella, affärsmän och journalister. Organisationen finansierar sin verksamhet genom kidnappningar, utpressning, rån och vapenhandel.[källa behövs] De skickar bland annat ut brev till företagare där de uppmanar till att betala "revolutionär skatt" för beskydd.[1]
Historia
Organisationen bildades 1959 av unga baskiska studenter som en direkt reaktion på Francos förtryck. Det studenterna krävde var att en oberoende baskisk stat skulle upprättas med baskiska som sitt officiella språk. Sin första våldsamma handling utförde ETA 1961 och man sökte då få ett tåg med Franco-anhängare och veteraner från den nationalistiska sidan i inbördeskriget att spåra ur på väg till San Sebastian där en fest skulle hållas, men detta misslyckades eftersom attentatsmännen arresterades och misshandlades innan tåget hunnit komma fram.
Fram till 1968 fördes ETA:s kamp genom att förstöra infrastruktur och spanska symboler, samt att hänga upp den förbjudna baskiska flaggan på offentliga platser. År 1968 sköt dock en ETA-medlem ihjäl en spansk polis i en vägkontroll varpå en våldsspiral påbörjades. Sedan år 1968 rekryterades även medlemmar från den baskiska minoriteten i Frankrike.
I början av sin väpnade kamp, under Francos militärdiktatur i Spanien, fanns ett betydande stöd i den spanska oppositionen och den baskiska befolkningen för ETA, särskilt när de i december 1973 genom ett bombdåd mördade amiral Luis Carrero Blanco, vilken ansågs vara Francisco Francos efterträdare. Den 20 december skulle en rättegång i Madrid inledas mot en av ledarna för ETA och detta datum utförde ETA ett attentat mot premiärministern Carrero Blanco. En sprängladdning detonerade under Blancos bil som lyftes fyra våningar upp i luften och tog död på Blanco, hans chaufför och livvakt. Franco blev personligen chockad av attentatet och diktatorns grepp om makten blev mycket osäkrare efter attentatet. Detta attentat är ett av få uppskattade attentat av spanjorerna eftersom man anser att detta kan ha lett till att demokratin snabbare upprättades i landet. Senare blev dock organisationens aktiviteter inte lika populära.
Från 1968 och de närmaste tre decennierna beräknas ETA ha mördat 800 människor och år 1980 anses som det blodigaste då ETA dödade 118 personer i Baskien och övriga Spanien. De rättfärdigade sina handlingar med att fast Francos tid nu var över och demokrati upprättats i landet var den spanska demokratiska staten minst lika brutal.
När Franco avled i november 1975 hade i hans närmaste omgivning män av mer moderat och försiktigt snitt fått större inflytande och dessa iscensatte snabbt en övergång till demokrati i Spanien. Adolfo Suarez vann valet 1977 och tycktes beredd att förhandla med baskiska nationalister. 1978 hade de flesta av ETA:s medlemmar som suttit fängslade blivit frisläppta. Men för ETA var kravet på fullständig oavhängighet inte förhandlingsbart så när medlemmarna släpptes blev det lätt för dem att återigen sätta igång sin terrorverksamhet.
Efter Francos död vägrade ETA till skillnad från andra nationalistiska krafter i Baskien att godkänna autonomistadgan från 1979 som gav delar av Baskien regional autonomi. Samtidigt skapade den spanska regeringen en illegal antiterroriststyrka kallad GAL som kidnappade och avrättade flera misstänkta ETA-medlemmar, varav en del senare visat sig vara oskyldiga. Efter de händelserna inrättades särskilda antiterroristlagar med bland annat en särskild tribunal för gripna och ett system att sprida ut fängslade ETA-medlemmar över landets fängelser för att splittra dem. I dagsläget sitter närmare 700 ETA-medlemmar i spanska och franska fängelser.
Ända tills 1998 gick en spricka mellan de basker som accepterade 1979 års autonomistadga och vänsterrörelsen som med ETA i spetsen kämpade för ett oberoende Storbaskien. Sommaren 1998 träffades den spansk-baskiska regionalregeringen hemligt med ETA, kort därpå formade de borgerliga nationalisterna, vänsternationalisterna och även det spanska Förenade vänstern (IU) Lizarraalliansen. Förebilden var fredsprocessen i Nordirland. Efter drygt 16 månader sade ETA upp vapenvilan och genomförde i januari 2000 en bombattatentatsvåg i Spanien. Hundratusentals basker gick ut på gatan för att protestera mot terrorvågen,[källa behövs] även vänsternationaliströrelsen splittrades.
Men vänsternationaliströrelsen, som i Baskien betecknas som ”den patriotiska vänstern” (izquierda abertzale), utgör fortfarande en stark minoritet i Baskien. I det sista val då deras politiska parti Batasuna (baskiska for "Unionen"), tidigare Herri Batasuna ("Folkets union"), tilläts delta, regionalparlamentsvalet 2001 fick rörelsens lista runt tio procent av rösterna. Batasuna blev den 26 augusti 2002 föremål för en förundersökning på grund av påstått samröre med ETA. Den 18 mars 2003 förbjöds partiet "preliminärt" av undersökningsdomaren Balthazar Garzón och förbjöds att delta i politiska val. Ett par månader senare klassades partiet, efter den konservativa spanska regeringens påtryckningar som en terroristorganisation även av USA och EU. Batasunas verksamhet tolereras dock för närvarande av såväl de franska som spansk-baskiska myndigheterna. I december 2005 bekräftade Spaniens författningsdomstol Garzóns preliminära partiförbud. Parallellt inleddes en massrättegång mot 55 personer som anklagas för samröre med ETA.
I det baskiska regionalvalet 2005 uppmanade Batasuna sina sympatisörer att rösta på det dittills tämligen anonyma baskiska kommunistpartiet EHAK, som sensationellt fick 12,5 % av rösterna.
Med start 24 mars 2006 inledde ETA en ensidig vapenvila.[2] Den varade drygt ett år och den 5 juli 2007 upphörde den på ETAs initiativ.
Vapenvilan upphörde den 30 december 2006 (nio månader senare) när ETA detonerade en bilbomb vid flygplatsen Barajas i Madrid, Terminal 4. Vid explosionen, som enligt ETA var förvarnad, dödades två ecuatorianska medborgare. Dådet ledde till manifestationer emot våldet runt om i landet.[källa behövs]
