Bit

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Multipler av bit
SI-prefix Binära prefix
Namn Symbol Faktor Namn Symbol Faktor
kilobit kb 103 kibibit Kib 210
megabit Mb 106 mebibit Mib 220
gigabit Gb 109 gibibit Gib 230
terabit Tb 1012 tebibit Tib 240
petabit Pb 1015 pebibit Pib 250
exabit Eb 1018 exbibit Eib 260
zettabit Zb 1021 zebibit Zib 270
yottabit Yb 1024 yobibit Yib 280

Bit (binary digit)(kort i-ljud, pluralform "bit" eller "bitar") är en enhet för binär informationsmängd.

Möjliga källor till missförstånd:

  • Bit förkortas med ett litet b (b), men det kan leda till förväxling med stort B (B) för byte som är en annan enhet för informationsmängd. Inga standardiserade förkortningar finns, och Svenska datatermgruppen rekommenderar att bit och byte inte förkortas.
  • Prefixen kilo, mega, giga och tera har ibland inte den av SI standardiserade betydelsen när de används med bit och framför allt med byte. Detta förklaras i artikeln om SI-prefix.


Innehåll

Informationsmått

En bit är den minsta informationsbärande enhet som data kan bestå av. Ordet är en förkortning av binary digit och uttrycker ett binärt val, dvs ett val mellan två alternativ.

Dessa representeras vanligen med siffrorna 0 och 1. En bit är även ett måttinformation. I en rad av binära val kan ett bestämt alternativ bland en mängd alternativ utpekas genom att varje val reducerar det återstående antalet med hälften. En bit pekar ut en av två, två bitar pekar ut en av fyra, tre bitar pekat ut en av åtta etc. Med fem bitar kan en av 32 bokstäver utpekas, vilket täcker hela alfabetet. Med ytterligare en bit kan även stora och små bokstäver skiljas åt. Med 8 bitar täcks även alla siffror samt ett antal specialtecken in, och denna bitmängd - en byte - har därför standardiserats som enhet för data.

På senare år har två bytes, 16 bitar, i många fall kommit att bli en ny enhet för att representera ett tecken. Med Unicode kan inte bara västerländska tecken och bokstäver, utan tecknen i alla världens skriftspråk representeras.

Ordet 'bit' användes för första gången i A Mathematical Theory of Communication där Claude Shannon utvecklade en teori kring begreppen information, entropi och redundans.

Tekniskt

Bit, eller databit, är den minsta representationen av ett tal eller logisk enhet inom digitaltekniken.

Varje bit kan ha två värden/tillstånd som fysiskt motsvaras på olika sätt, till exempel av/på i allmänhet, öppen/sluten brytare, släckt/tänd lampa, låg/hög nivå eller -riktning/+riktning hos en analog signal, till exempel en spänning, luftström etc. Speciella regler och algoritmer finns för att räkna med binärt representerade tal samt för att på olika sätt manipulera annan digitalt representerad data, till exempel text eller bilder. Dessa regler/algoritmer implementeras enkelt med digitala kretsar som kan kombineras till mycket avancerade kretsar för beräkningar och databehandling.

Värdet hos varje bits två tillstånd uttrycks i digitaltekniken vanligen som 0 respektive 1 eller (mer oegentligt) som F(alse) respektive T(rue).

Räkneregler

En bit kan förses med förstorande SI-prefix (1 kilobit = 1 kbit = 1000 bit) eller binära prefix (1 kibibit = 1 Kibit = 210 bit), se tabell ovan. Det händer att SI-prefix och binära prefix har förväxlats så att 1 kbit faktiskt syftar på 210 bit = 1024 bit.

Användning av prefix är särskilt vanligt för överföringshastighet av data, vilken anges i bit per sekund (skrivs ofta bps). Den vanligaste enheten som används inom praktisk IT är dock den 1.000 gånger större, och därmed mer lätthanterliga, kbps (kilobit per sekund). Då är det förstås extra viktigt att skilja mellan bit och Byte, eftersom 1 Byte består av 8 bit!

Kuriosa

Se även

Personliga verktyg