Biblioteksersättning

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Biblioteksersättning är pengar som enligt lag betalas till författare varje gång deras böcker lånas ut på offentliga bibliotek. Det framförs ofta att tanken bakom är att ersätta den förlust i försålda exemplar som biblioteksutlåningen medför men är egentligen ett kulturpolitiskt stöd till författarna snarare än en ersättning.

De nordiska länderna har varit pionjärer i införandet av biblioteksersättning. Först i världen var Danmark där bibliotekspenge föreslogs redan 1941, men andra världskriget uppsköt införandet till 1946. Sedan följde Norge 1947 (bibliotekavgift, numera bibliotekvederlag), Sverige 1954, Finland 1961 och Island 1967. Begreppet har också fått motsvarigheter i Storbritannien (public lending right), Nederländerna (leenrecht), Tyskland (Bibliothekstantieme) och sprider sig till allt fler länder. Vartannat år sedan 1995 har internationella konferenser om biblioteksersättning hållits, den sjätte hölls 21-23 september 2005 i Berlin med delegater från 25 länder.

Införandet av biblioteksersättning i Sverige diskuterades i den 1948 tillsatta bokutredningen, som avgav sitt betänkande i SOU 1952:23. Den regleras i en särskild förordning (1962:652) om Sveriges författarfond (SVFF), som har till uppgift att administrera ersättningen. Biblioteken (folkbibliotek och skolbibliotek) bidrar med statistik om sin utlåning, men det är staten som betalar pengarna till fonden. För år 2006 har SVFF att fördela 117,5 miljoner kronor. Biblioteksersättning utgår till arvtagarna efter en upphovsmans död lika länge som upphovsrätten gäller, alltså i 70 år. Som ett led i sitt arbete har SVFF dels ett register över upphovsrättsinnehavare, dels en omfattande statistik över mest utlånade författare.

Europeiska unionens råd lade den 19 november 1992 fram ett direktiv (92/100/EEG) om uthyrnings- och utlåningsrättigheter, som kom att omfatta Sverige 1994 vid inträdet i EES. En svensk lag (1997:309) anpassade upphovsrättslagen enligt direktivet. Men en rapport år 2002 från Europeiska kommissionen påtalade att biblioteksersättningen i Sverige och flera andra länder strider mot fördraget, eftersom den enbart gynnar inhemska upphovsmän. I de nordiska länderna har biblioteksersättningen nämligen inte varit en del av den internationella upphovsrätten, utan en del av den nationella kulturpolitiken. Andra konsekvenser av detta är att biblioteksersättningen har ett maxbelopp, så att de mest utlånade författarna inte får ersättning i proportion till utlånen, och att ingen ersättning utgår för lån från forskningsbibliotek. Då Sverige inte ändrade sitt system, hotade kommissionen hösten 2004 att dra Sverige inför EG-domstolen.

Innehåll

Författarpenning och översättarpenning

Författarpenning delas ut till upphovsman till litterärt verk i original och är sedan februari 2008 76 öre, av de 126 öre som överförs till fonden, för varje hemlån från bibliotek.

Översättarpenning delas ut till översättare av litterärt verk till eller från svenska språket och är sedan februari 2008 38 öre, av de 63 öre som överförs till fonden, för varje hemlån från bibliotek.

Dessa ersättningar gäller upp till ett maxbelopp om 154 000 kronor; för belopp överskjutande 154 000 kronor betalas endast ett reducerat belopp ut.

Övriga utbetalningar

Efter att författarpenning och översättarpenning betalats ut så används återstående belopp till

  1. pensioner och understöd till upphovsmän till litterära verk samt understöd till deras efterlevande,
  2. stipendier till förtjänta upphovsmän till litterära verk och bokillustratörer, och
  3. bidrag till särskilda ändamål som avser litterär verksamhet.

Jämför privatkopieringsersättning.

Förslag om framtida organisation

Kulturutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 2009:16) en organisatorisk förändring, innebärande att Sveriges Författarfonds verksamhet i framtiden ingår i en större ny "myndighet för konstarterna". I denna föreslagna myndighet ska också ingå viss verksamhet inom Statens kulturråd och inom Rikskonserter samt verksamheten inom Konstnärsnämnden (inklusive inom Styrelsen för Sveriges Bildkonstnärsfond.

Kulturutredningen föreslår att en sådan organisatorisk förändring genomförs under 2010, vilket kräver att regeringen lägger en proposition till riksdagen, och att riksdagen fattar ett beslut, under 2009.

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk